På Rosenlundsskolan i Jönköping har man gjort undersökningar bland niondeklassare hur de själva upplever situationen, men tonåringarnas svar ger en annan bild än de signaler som skolans kurator Camilla Gert märker av.
– Jag tror inte att de själva riktigt förstår hur de påverkas. De är ju uppvuxna med det här och har aldrig upplevt att vara utan som vi har, säger hon.
I klippet ovan hör du vilka varningssignaler Camilla Gert märker av som tyder på att eleverna är stressade av sociala medier.
Den lågintensiva stressen
En rapport från Statens medieråd visar att barn och tonåringar kan ha en individuell känslighet som lättare skapar eller förstärker psykisk ohälsa på grund av digital medieanvändning.
I den senaste rapporten kring ungas medievanor framgår att flickor verkar kunna påverkas negativt av sociala mediers innehåll, exempelvis förhärligande kroppsideal och mobbning. Eller så tar skärmanvändning tid från barn och tonåringars andra viktiga aktiviteter — sömn, motion, studier och umgänge — vilket gör att de till slut kan må dåligt.
Men sociala medier kan också ha positiva effekter, just eftersom de är sociala.
Även om forskning visar att digitala medier kan ha en negativ inverkan på ungas psykiska hälsa påtalas det också att mer forskning behövs för att ta reda på under vilka förutsättningar som en förhöjd negativ effekt infinner sig.
Källa: Statens medieråd
