Den första januari 2015 slogs 23 polismyndigheter ihop till en, där bland andra Jönköpings län, Östergötlands län och Kalmar län, utgör ett område.

Nu har Statskontoret som är myndigheten för en effektiv statsförvaltning, granskat följderna av omorganisationen och delger i en första delrapport sina slutsatser om vad som måste förbättras. En slutsats är att det lokala polisarbetet måste stärkas för att man ska kunna uppfylla löftet ”närmare medborgarna”.

– Man behöver jobba mycket mer med utredningsverksamheten och säkerställa att man kan vara uthållig, säger Statskontorets Johan Sørensson, chef för enheten för utredningsstöd.

”Medarbetarna ensamma”

En annan slutsats är att Polismyndigheten tappat medarbetarna på vägen – trots ambitionen att bygga verksamheten underifrån.

– Kommunikationen har varit för svag. Vår förklaring är att det i väldigt hög grad har saknats chefer i organisationen, de har inte varit tillsatta. Det har inte funnits kanaler för att utveckla verksamheten eller kommunicera vad som händer, säger Johan Sørensson.

Enligt rapporten var medarbetare tydligt involverade inför förändringarna, men när de sedan väl drog igång upphörde i stort sett den strategiska kommunikation vars syfte är att få med alla i förändringsarbetet.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) summerar kritiken:

– Medarbetarna har lämnats ensamma i omorganisationen utan det chefsstöd som de har förtjänat, säger han.

Chefsrekrytering

Rikspolischef Dan Eliasson håller med om bristerna.

– Det är inte bara i förändringskommunikationen som vi tappade tempo med den utdragna chefsrekryteringsprocessen, det är också i hur verksamheten utvecklas och bedrivs som ett tillförordnat chefskap påverkar menligt, säger han till TT.

I vågen av kritik som sköljt över Polismyndigheten under senare tid har även vikande utredningsresultat skyllts på omorganisationen. Men trenden med försämrade resultat fanns sedan tidigare och Statskontoret har inte sett något så kallat produktionstapp som annars är vanligt vid omorganisationer.

I kris

Anders Ygemans tolkning är att ”uppklarningsprocenten främst är en effekt av den tidigare organisationen snarare än en effekt av den nya organisationen”. Och Statskontoret väntar sig ytterligare minst ett år av fallande utredningsresultat innan det vänder upp igen.

Men Dan Eliasson säger att man redan under ”sendelen av hösten ska börja se tendenser till förbättringar”, bland annat som ett resultat av en tidigare presenterad åtgärdsplan.

Polisförbundet tycker inte bara att den presenterade åtgärdsplanen är för klen. Man tycker också att Statskontorets rapport inte är tillräckligt kritisk.

– Polisorganisationen är i kris. Faran med att inte inse det är att man inte vidtar tillräckligt kraftfulla åtgärder för att ta sig ur den, säger förbundets ordförande Lena Nitz.