Många av landets lärarutbildningar har låga antagningspoäng och många studenter som hoppar av. Mot den bakgrunden har lämplighetstester prövats vid två lärosäten. Syftet med försöket var att sålla bort de minst motiverade och lämpade och på det sättet få en högre genomströmning.
Avråder
Men Universitets- och högskolerådet (UHR) avråder regeringen från att införa lämplighetstesterna. Myndighetens utvärdering efter tre terminer visar att testerna inte fyllde sitt syfte. Tvärtom presterade några lämplighetsbedömda studenter sämre resultat och var inte mer motiverade än de studiekamrater som antagits den traditionella vägen, enligt UHR.
Myndigheten konstaterar också att bedömningarna innebär stora kostnader. ”Mot bakgrund av det kan vi i dagsläget inte rekommendera att lämplighetsbedömning införs vid antagningen till alla lärarutbildningar”, kommenterar Karin Röding, generaldirektör för UHR.
Annat prov
Helen Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning, vill därför se något annat slags antagningsprov.
-Lämplighetsprovet har inte givit den effekt vi velat se. Därför får vi överväga en annan typ av prov, som likställs med särskild behörighet, och fokusera på den långa ämneslärarutbildningen. Där är problemen med avhopp som störst, vilket kan bero på att studenterna inte är tillräckligt förberedda för själva utbildningen. Omfattande ämnesstudier ställer extra höga krav på studenterna, säger hon till TT.
Men först måste regeringen få igenom sin proposition om nya tillträdesregler för högskolan i stort. I propositionen föreslås bland annat ett nytt behörighetsprov för lite äldre sökande som saknar gymnasiebetyg, och möjlighet att öka kvotgruppen som antas på betyg och banta kvotgruppen högskoleprov om det skulle gynna genomströmningen.
Fakta: Försöket
Försöket med lämplighetstester genomfördes vid Linnéuniversitetet och Högskolan i Jönköping.
Vid Linnéuniversitetet användes en skriftlig uppgift och två muntliga delar, en i grupp och en individuell.
Vid Högskolan i Jönköping bestod modellen av en skriftlig uppgift och en individuell intervju.
Syftet var att testa kommunikativ förmåga, interaktiv förmåga, förmåga till självreflektion, ledaregenskaper och motivation.
Vid Linnéuniversitet valde 168 av 541 sökande till de berörda utbildningarna att genomgå testet. Av de 168 blev 162 godkända.
Vid Högskolan i Jönköping valde 307 av 1 133 sökande att testas. Av de 307 blev 290 godkända.
Kostnaden för bedömningen var 7 000 kronor per sökande vid Linnéuniversitetet och 5 900 kronor per sökande vid Högskolan i Jönköping.
Källa: UHR