De flesta som gick i skolan på 70- och 80-talet minns nog säkert de gamla kampanjerna ”Spola kröken” och ”Non Smoking Generation”, som användes för att få unga att dricka och röka mindre.
Kanske ligger de åtminstone till en del till grund för att andelen unga som röker och dricker minskar. Det visar flera nationella och lokala rapporter. Men samma rapporter visar också att barn och ungdomar äter allt sämre.
— Eftersom vi ser att vi har lyckats så bra med tobaks- och alkoholfrågorna behöver kanske andra frågor få mer utrymme framöver. Som att arbeta för mer fysisk aktivitet och bättre mathållning, säger Marit Eriksson, som är folkhälsoanalytiker på Region Jönköpings län.
Stress ger dålig kosthållning
Gunnel Loholmen har jobbat som skolsköterska på Ribbaskolan i Gränna i över 30 år och hon tror att den stress som många upplever är
anledningen till barnens dåliga mathållning.
— Jag tror att vi i samhället äter allt sämre, vi har mindre tid. Jag brukar säga att föräldrar har två krav på sig: att barnen ska komma utvilade och mätta till skolan och att de äter skollunch. De är många som gör det, men vi ser att de som inte gör det är ofta de som inte heller äter frukost. Och det får ju konsekvenser, säger hon.
Skärmtiden har ökat
Enligt regionens senaste rapport av hälsoläget hos skolbarn och ungdomar i länet är det väldigt få som äter enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Utav pojkarna på gymnasiet är det bara sju procent som äter hälsosamt. Och bland flickorna på högstadiet är det bara sexton procent som får i sig rätt mat. Andelen som får tillräckligt med fysisk aktivitet minskar också kraftigt. För några år sedan uppgav en procent av tioåriga flickor att de satt stilla med så kallad skärmtid i mer än två timmar. Nu gör 24 procent det.
— Det får konsekvenser i ett kort perspektiv med inlärningsförmåga, men också i ett längre perspektiv när det gäller följdsjukdomar, säger Hans Lingfors, som är distriktsläkare i Habo.
Regionen har sammanställt barnens mående sedan 2004. Och när man nu jämför siffrorna över tid ser man att allt färre upplever att de har en god hälsa. 22 procent av flickorna i gymnasiet, alltså mer än var femte, uppger att de inte mår bra. För sex år sen var den siffran 17 procent.
Trendbrott behövs
Förutom att få barn och ungdomar att äta bättre ser regionen att den fysiska aktiviteten nu måste öka för att bryta trenden med barn och ungdomar som mår allt sämre.
— Vi jobbar med de frågorna och har också gjort under många år. Vi har en hel del projekt som är riktade till skolorna för att öka fysisk aktivitet till exempel. Men vi kanske behöver bli ännu bättre på det, säger Marit Eriksson.