Banvaktarstugorna har haft en stor betydelse för malmbrytningen och Sveriges industriella utveckling under 1900-talet.

Ett byggnadsminne berättar om Sveriges historia och är en del av vårt kulturarv, därför har regeringen beslutat att förklara banvaktarstugan nummer 514 vid Pessinajokk (Bessesjohka) i Kiruna kommun som ett statligt byggnadsminne.

– Det här innebär att man vill bevara den här miljön som banvaktarstugan utgör. Banvaktarstugorna var väldigt viktiga, de kunde bo upp till två familjer i de här byggnaderna. Där bodde banvakten som hade ansvar för en 3 kilometer lång sträcka efter Malmbanan. Arbetet utfördes i skift, varje dag patrullerades sträckan och kollades så att allting var under kontroll längs sin del av järnvägen, säger Curt Persson, filosofidoktor i industrihistoria.

”Nästan rivit alla andra”

Banvaktarstugan vid Pessinajokk är den enda banvaktarstugan som har kvar den ursprungliga färgsättningen. Byggnaden är i en och en halv våning och kvar i miljön finns även ladugården som nu alltså skyddas för kommande generationer.

– Det är väldigt viktigt att den här banvaktarstugan bevaras för man har ju rivit eller sålt nästan alla andra, det är viktigt inte bara ur teknik historiskt utan även visa för kommande generationer att människor har bott isolerat på det här stället och utfört viktiga sysslor, säger Curt Persson.

Banvaktarstugan byggdes 1902. Arkitekten är SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall som ritade flera byggnader längs Malmbanan.