Vintern är en kritisk tid för renarna som kan råka ut för att renbetet blir helt låst på grund av isbildning.

– Det är ju den här underliga väderleken med ömsidigt kalla och varma, blöta och torra perioder från höstkanten, som gör att det blir is mot marken, säger Göran Jonsson, ordförande i Rans sameby, en av de samebyar som sökt stöd till SVT Oddasat och Sameradion.

Ifjol var det över 30 samebyar som sökte katastrofstöd på grund av låst renbete, och sammanlagt delade Sametinget ut 8,8 miljoner i katastrofstöd.

Och för Rans sameby är det inte första gången de tvingas söka stöd.

– Dessvärre håller det nästan på att vara så, att varje år är likadant nuförtiden, säger Göran Jonsson.

Katastrofstöd kan då lämnas av Sametinget efter beteskontroll för högst hälften av samebyns utfordringskostnader. Sören Långberg, rennäringskonsulent på Sametinget, berättar att vissa områden är specifikt drabbade.

– Den här hösten och dom höstar som har varit, har fått stora inslag med mycket vätska och nederbörd i form av regn. I år kom det strax före jul och la sig och kylde ner backen. Så på vissa områden har det byggts upp ett islager.

Och den ökade nederbörden ger givetvis konsekvenser, berättar Sören Långberg.

– Som det har varit dom här åren i flera omgångar så har vi fått ganska många olika isskikt i snön som begränsar att de har svårt för att känna laven under snön.

Och i väntan på besked från Sametinget så har Rans sameby redan börjat agera.

– Renarna mår ju dåligt så man måste ju hela tiden vidta åtgärder, och det är ju att börja köpa foder och mata renarna i viss mån och med lite omflyttningar av renarna i den mån det är möjligt, säger Göran Jonsson.