Bolaget menar att det finns en marknad och en efterfrågan och att det finns affärsmässiga förutsättningar för att bredda Esranges verksamhet.

Bland annat med en ny uppskjutningsramp för tre gånger så stora raketer som kan bära små satelliter.

”Växande industri”

-Vi gör bedömningen att den här verksamheten kommer att fungera på egna meriter och bli lönsam under förutsättning att regeringen gör den investering i infrastruktur som behövs, säger Olle Norberg, rymdstyrelsens generaldirektör,

Och regeringens representanter var positiva i dag, men beslutet om satsningen på 550 miljoner kronor kommer först under våren.

– Det är ett positivt underlag och jag har goda förhoppningar att det här är en möjlig väg framåt för Sverige. Det här skapar jobb över hela Sverige, inte bara i Kiruna och Norrbotten, utan även i Trollhättan och Linköping där det finns framstående rymdindustri, säger rymdminister Helena Hellmark-Knutsson (S)

– För oss är det här en fråga om jobb och utveckling. Vi lever i en ny tid där affärsmöjligheterna för små satelliter är väldigt intressanta. Det här kan bli en växande industri i Kiruna och Norrbotten och i resten av Sverige, säger näringsminister Mikael Damberg (S). 

”Otroligt glada”

Esranges ledning var mycket nöjd över slutsatserna i rymdstyrelsens utredning.

– Vi är otroligt glada över att rapporten bekräftar det vi själva kommit fram till. Nu hoppas vi givetvis att det ska gå bra i fortsättningen också och att vi kan realisera planerna och  komma vidare, säger Lennart Poromaa, platschef vid Esrange.

Om det blir ett positivt besked i vår så kommer Esrange vara utbyggt och redo för uppskjutningar av små satelliter 2020-2021.

– Det handlar om tre gånger så stora raketer som de största vi skjutit upp hittills, Maxus. De kommer att vara upp till 40 meter höga, säger Lennart Poromaa.