– Det händer att besökare drar på munnen när de ser namnet på kartan, men vi uttalar det snålkke och inte som man gör på svenska, så då blir det ju inte lika lustigt, säger Gun Mannberg som driver Årrenjarka Fjällby i Kvikkjokk.

Snålkuk är en liten bergsutlöpare vid Kassavare vandringsled som än så länge inte är utmärkt med någon skylt -  men kanske blir det ändring nu nu när namnet korats till landets roligaste ortsnamn.

– Hittills har det då inte varit någon plats fjällvandrare brukar fråga efter, säger Gun Mannberg.

En helt annan betydelse

Traditionellt har Snålkuk ibland tolkats som bildat till svenskans kuk i den äldre betydelsen spets. Troligare är dock att namnet är bildat till lulesamiskans snålkke, ’bergutsprång som bildar en brant bergvägg', skriver Språktidningen.

– Ortnamn bevarar ofta betydelser som har fallit i glömska och speglar också kontakter mellan olika språk som inte längre är uppenbara. Snålkuk var inte dråpligt när fjället fick sitt namn. Men för den som tolkar namnet utan kunskap om historien blir det dråpligt. Därför är också ortnamn en viktig del av vårt kulturarv, säger Anders Svensson som är chefredaktör på Språktidningen i ett pressmeddelande.

Svenskan kom sent till området

Olle Kejonen, doktorand i samiska språk vid Uppsala universitet, säger till Språktidningen att han är övertygad om att Snålkuk har samiskt ursprung:

– Namnet Snålkuk har inget att göra med de svenska orden kuk eller snål. Det är ett lulesamiskt namn, som uttalas helt annorlunda än det svenska ordet snålkuk, Likheten finns bara i skrift. Ett liknande namn finns också i Gällivare kommun, men där skrivs det Snolkkuk, eftersom man använder en anpassad nordsamisk stavning. Det svenska språket har kommit sent till det här området, och i regel kan man utgå från att alla namn i trakten är av samiskt ursprung.