I skogarna kring Lappträsk norr om Kalix möter Nordnytt fältarbetaren Mikael Paavola, som är anställd i Mårdhundsprojektet.

-Vi tänkte pejla in en mårdhund som förmodligen ligger någonstans här efter bäcken, säger Mikael Paavola och plockar fram pejlingsutrustningen.

Mårdhundsprojektet finansieras med bland annat EU-medel och uppgiften är  att hejda spridningen av mårdhund. För även om mårdhunden är en söt liten krabat betraktas den som skadlig eftersom den kan sprida sjukdomar som rabies och dvärgbandmask och dessutom påverka ekosystemet.

-Det stora problemet med mårdhund är att de blir så väldigt många på en liten yta. De tar allt från sjöfågelägg till grodor och harhungar. De kan rensa hela bestånd, säger Mikael Paavola.

Att fånga in mårdhundar och förse dem med sändare har visat sig vara en effektiv metod. På så sätt visar de vägen till fler mårdhundar som sedan kan avlivas eller förses med sändare. Och även när Nordnytt är med så hittas en mårdhund:

– Den här mårdhunden ska vägas, sändarhalsbandet ska justeras och sedan ska den släppas tillbaka, berättar Mikael Paavola.

Enligt projektledaren för Mårdhundsprojektet, P-A Åhlén, har populationen av mårdhundar inte ökat sedan 2008, snarare minskat. Men finansieringen för ett fortsatt arbete är osäker och i veckan väntas besked om en eventuell förlängning av mårdhundsprojektet. Mårdhundsprojektet löper ut i augusti nästa år och enligt tidningen Svensk Jakt råder det oenighet i regeringen om en eventuellt fortsatt finansiering.

-Ja, då kommer det att få stora konsekvenser tror jag för då kommer de att etablera sig fort....I Kalix kommun fångade vi i våras in sju par och om de paren hade fått fortsätta hade de förökat sig till 100 mårdhundar. Så visst gör vi nytta, säger Mikael Paavola.