Birgit Meier Thunborg är både region- och kommunpolitiker (M) i Norrbotten samt driver en butik där hon säljer lokala produkter och råvaror. När SVT Norrbotten är på besök hämtar hon en leverans med rybsolja från Haparanda.

–Jag tror att många småföretagare darrar åt den här åtgärden. Det försvårar vår verksamhetsskötsel enormt.

Under sommarsäsongen hämtar Birgit varor från Bussgods mellan två till fyra gånger i veckan. Men när verksamheten försvinner första januari nästa år räknar hon med att företaget kommer påverkas på olika sätt. I klippet ovan förklarar hon hur.

Mindre pengar till kollektivtrafiken

Det var i maj som beskedet kom om att lägga ner Bussgods från och med första januari nästa år. Anledningen är att man gått med förlust. Förra året gjorde man en förlust på 9,4 miljoner.

– Vi har en regionledning som inte vill lägga mer pengar på kollektivtrafik. Vi ser redan nu tydliga besked på att vi kommer få mindre pengar och då måste vi prioritera bussåkandet och resandet för persontrafiken, säger Anders Öberg (S), ordförande för Regionala kollektivtrafikmyndigheten.

Kommuner kräver konsekvensanalys

I slutet på juni lämnade tio kommuner i Västerbotten och Norrbotten in en skrivelse till Region Norrbotten där de riktade skarp kritik mot nedläggningen. De menade att nedläggningen kan ge ödesdrigra konsekvenser för företag och försämra villkoren för länets glesbygd ytterligare. Kommunerna vill att Region Norrbotten gör en grundlig och transparant konsekvensanalys. Det har till exempel inte gjorts en konsekvensanalys utifrån hur beslutet kan slå mot ett samhälle.

– Vi förstår att det kommer skapa problem men vi ser också att det finns möjligheter till andra aktörer att ta över det som Bussgods har skött. Jämtland och Härjedalen, som gjort en likadan resa, har hittat transporter till sina perifierade delar, säger Anders Öberg (S), ordförande för Regionala kollektivtrafikmyndigheten.