Sedan fem år tillbaka har Beowulf mining som ansökt bearbetningskoncession i Gállok/Kallak ett samarbetsavtal med Jokkmokks allmänning, som äger marken där Beowulf vill anlägga en gruva. Gruvbolaget har gett 500 000 kr och lovat ytterligare 300 000 med förbehållet att allmänningen investerar i lokala småföretag.

Kan ses som köpt tilltro

Per Weihed, professor i malmgeologi vid Luleå Tekniska universitet menar att det är viktigt att gruvföretag engagerar sig på orten, så som att anlita lokala entreprenörer och göra andra affärsuppgörelser men även stötta det föreningar och det lokala näringslivet. Även fast vissa kan se det som att de försöker köpa tilltro.

– Det är den avvägningen och risken man får ta. Man får ju motivera. Jag tror att det är positivt att man har de här samverkansavtalen och sen ska det ju absolut inte vara så att det upplevs som en eventuell muta. Nu är ju det här ett samverkansavtal med lokala markägare och markfrågorna är ju en av de stora konflikterna i det här fallet. En dialog och en samverkan så tycker jag att alla vinner på det.

Ett bra exempel tycker han är gruvan i Pajala, hur Kaunis Iron och företaget innan dem arbetat.

– Man är en del av samhället och det är klart man har av många olika delar inte råd att ställa sig utanför, samverkan och skapa win-win situationer i de här små samhällena tror jag är oerhört viktigt också för förtroendet för samhället som sådant.

”Bara småslantar”

– Det kan vara en ny strategi från företaget att genom pengar försöka lösa frågan, men då tycker jag att de inte alls har förstått hur mycket som är på spel, säger Henrik Blind lokal politiker i miljöpartiet och aktiv gruvmotståndare.

Blind tror inte att ekonomiskt stöd kan påverka acceptansen för en gruva i Kallak.

– Det är ingen stor summa pengar som de gett till allmänningen, lika mycket som det kostar att köpa en ny bil. Om du då tänker att en gruva förstör marken för evigt så är det bara småslantar.