Högsta domstolen är enig i domen och slår fast att samebyn har ensamrätt till upplåtelse av jakt och fiske på området på grund av urminnes hävd. Samebyn får upplåta småviltsjakt och fiske utan statens samtycke.
– Domstolen har tagit hänsyn till betydelsen av urminneshävd. Rättigheter som uppkommit av urminnes hävd består fortfarande. Det handlar om ett glest befolkat område och vi har kommit fram till att det behövs en friare bedömning med tanke på den speciella situationen, säger Sten Andersson, domare i Högsta domstolen, HD.
”Wow, vi fick rätt!”
– Wow, vi fick rätt!, säger Matti Blind-Berg, ordförande i Girjas Sameby som första kommentar.
Han vill gå igenom domen ordentligt innan han kan säga vad den kan ha för innebörd för andra samebyar.
– Nu måste vi läsa domen och analysera den. Vi måste ha en organisation för att driva förvaltningen, säger han vidare.
Vad säger du till oroliga jägare och fiskare?
– Det utrymme som finns för jakt och fiske ska tillägnas den lokala jägarkåren, säger Matti Berg-Blind, som nu ser fram emot en spännande vår.
– Osäkerheten om hur det blir är en stor nackdel. Jag tror inte på en snöbollseffekt, samtidigt är det så att länsstyrelsen ställs inför en svår uppgift för hur de ska agera i fortsättningen, säger Anders Iacobaeus från Jägareförundet.
Slutsatser i domen
Högsta domstolen drar i domen följande slutsatser:
- att rennäringslagen inte ger samebyn rätt att upplåta jakt och fiske på det område där samebyn bedriver renskötsel och
- att samebyn ändå har en ensamrätt att upplåta jakt och fiske som en följd av historiska omständigheter som gäller för det aktuella området (urminnes hävd).
Genom domslutet fastställs därför
- att Girjas sameby får upplåta småviltsjakt och fiske på området utan statens samtycke och
- att staten inte får göra sådana upplåtelser.
Påverka samebyar
– Att man har accepterat urminneshävd kommer rent allmänt påverka samebyar. Innan målet har man sett att det finns oro inom den samiska befolkningen att de som står utanför samebyn inte får samma rättigheter till jakt och fiske, säger Eivind Torp, docent i juridik.
Bakgrunden till tvisten
Tvisten har pågått sedan 2009 då Girjas stämde staten. Det handlar om vem som ska ha upplåtelserätt till småviltsjakt och fiske på samebyns områden.
Staten yrkade att det är den, i form av markägare, som har rätt att bestämma över jakt och fisket, medan samebyn enbart har rätt att utöva jakt och fiske.
Girjas å sin sida yrkade att samebyn har bättre rätt än staten till jakten och fisket, och att de därmed ensam ska äga upplåtelserätten till den. Det är en rättighet som de anser tillkommer genom urminnes hävd, en juridisk rätt som bygger på att man under lång tid har brukat marken.