Foto: TT

20 år av konflikter – här är historien om småviltsjakten

Uppdaterad
Publicerad

1993

Införs ett nytt system för småviltsjakt och fiske i fjällen. Samebyarnas inflytade försvinner och länsstyrelsen förvaltar småviltsjakten på statens marker i fjällområdet. Med det nya systemet blev det fritt att köpa jaktkort i hela svenska fjällområdet, med undantag för nationalparkerna. Riksdagsbeslutet möttes av bland annat hungerstrejker Samma år inrättas Sametinget.

Rätten till fjälljakten

1994

Ställde sig 40 samebyar bakom en anmälan som lämnades till Europeiska kommissionen för mänskliga rättigheter. I sin anmälan hävdades att jakt- och fiskerätten inom samebyarnas områden tillkommer samebyarnas medlemmar som en del av renskötselrätten. Europadomstolen beslutade att inte ta upp deras klagan med hänvisning till att alla möjligheter att få frågan prövad i Sverige inte uttömts.

2007

Beslutade regeringen att ändra rennäringsförordningen så att jakttillstånd kunde ges även till personer som inte är bosatta i Sverige. Beslutet togs efter att en anmälan lämnats in från ett turistföretag som ordnade jakter för jägare från andra länder inom EU.

2009

Samebyn Girjasmålet och Svenska samernas riksförbund, SSR, lämnar in en stämningsansökan mot staten. Samebyn vill förvalta jakt och fiske inom samebyns rennäringsområde.

2015

Rättegången börjar i Gällivare tingsrätt. En dom till Girjas fördel skulle kunna innebära att det blir svårare att få tillstånd att jaga och fiska på området, både för jägare som är bosatta i och utanför Sverige. Men någon modell på hur förvaltningen ska ske och vilka som kan få tillstånd finns ännu inte, uppger Jenny Wik-Karlsson, som är förbundsjurist och verksamhetschef på Svenska samernas riksförbund.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Rätten till fjälljakten

Mer i ämnet