Vid en pressträff under onsdagen meddelade infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) att regeringen nu ger Trafikverket i uppdrag att påbörja planeringsarbetet av Norrbotniabanans sträcka mellan Skellefteå och Luleå.

Ska påbörjas perioden 2022-2033

Enligt ministern ska byggstarten av sträckan påbörjas inom ramen för kommande nationella infrastrukturplan för perioden 2022-2033.

Men en byggstart om kanske tio år känns som långt bort när industrisatsningarna redan påbörjats?

– Om vi inte fattar ett sådant här beslut har Trafikverket inte ens uppdraget att planera för sträckan. Nu säger vi ”det ska ni göra”, ”sätt igång arbetet”. Annars hade vi behövt vänta kanske till nästa nationella plan.

Industrisatsningarna i norr har påverkat beslutet

I uppdraget (till Trafikverket) anges att de etapper av Norrbotniabanan som ingår i nu gällande plan (Umeå–Dåva, och (Umeå–Dåva–Skellefteå) ska genomföras samt att utbyggnad av den därefter kvarvarande delen Skellefteå–Luleå bör påbörjas inom planperioden.

På vilket sätt har de stora industrisatsningarna i Norr- och Västerbotten påverkat regeringens besked i dag?

– Det har spelat in och det är därför vi nu påskyndar arbetet genom att ge Trafikverket det här uppdraget. Men bygget av Norrbotniabanan har alltid varit viktigt för att hålla ihop hela Sverige. Det är en satsning som borde ha gjorts för länge sedan, säger Tomas Eneroth.

Enligt Eneroth är nu det största hotet mot att Norrbotniabanan byggs ett regeringskifte eftersom Moderaterna varit motståndare till byggandet.

Men Moderaterna säger att de gärna bygger Norrbottniabanan, men att Sverige inte har råd med både den och höghastighetsbanor, något som regeringen vill se.

– Vi Moderater tycker inte vi ska satsa pengar på höghastighetsbanor eftersom de är så samhällsekonomiskt olönsamma. Det innebär att vi skulle kunna lägga mer pengar på Norrbotniabanan och därmed säkerställa att den verkligen byggs, säger Maria Stockhaus (M), talesperson infrastrukturfrågor.