I söndagens kyrkoval har 5,5 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan rätt att välja sina representanter, på tre nivåer: kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och nationella kyrkomötet. De som väljs i kyrkovalet får bland annat bestämma hur medlemmarnas kyrkoavgift ska användas under de närmsta fyra åren.
I programmen inför kyrkovalet är det inte många som lyfter sina kulturfrågor högst upp. Kulturnyheterna har därför ringt till representanter och valbara från flera olika nomineringsgrupper, och frågat vilka kulturfrågor de driver nu.
Alla vill ”bevara kulturarv”
Störst konsensus råder kring en sak: Att kyrkobyggnaderna måste tas om hand och bevaras. Sverigedemokraterna menar att kulturarvsbevaring är den absolut viktigaste kulturfrågan i Svenska kyrkan just nu:
– Kyrkan har ett stort ansvar i bevarandet av både det fysiska kulturarvet – kyrkor, begravningsplatser – och det immateriella arvet, som psalmer. Svenska kyrkan måste satsa mer på tjänster som jobbar med att synliggöra kyrkorummens kulturskatter. Jag tror att man kan behöva öka resurserna för det, säger SD:s officiella toppkandidat Aron Emilsson.
Brist på respekt?
Berit Bornecrantz Dias, aktiv i Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK), tycker att respekten för kyrkans kulturarv är för låg.
– Man är väldigt lättfärdig i dag med att till exempel sälja gamla prästgårdar. Då lämnar man ju arvet i händerna på vem som helst, som kan riva och bygga om. Kyrkorna som kulturarv är viktiga för vår identitet och mänsklighet, säger Bornecrantz Dias och lägger till:
– Det är positivt när andra religiösa samfund köper eller hyr av Svenska kyrkan, men inte när privatpersoner tar över.
Vissa församlingar har ej råd
Underhållet av kyrkorna får cirka en halv miljon kronor i kyrkantikvarisk ersättning från staten varje år. Det fördelas sedan av stiften, men ger ingen helhetslösning för alla gamla byggnader.
– Man skulle önska en enklare process vad gäller ansökan om ersättning, och att församlingar inte ska behöva lägga en så stor del av summan själva. Det har inte alla råd med, konstaterar Annette Lundquist Larsson, talesperson för Borgerligt alternativ, som får medhåll från bland andra Kristdemokrater för en levande kyrka (KR).
Framtiden för 3000 byggnader
Vad ska man då använda Svenska kyrkans drygt 3000 kyrkor till? Där skiljer sig åsikterna mer. Socialdemokraternas Lars Stjernkvist tycker att kyrkan ska öppna portarna för alla möjliga aktiviteter som kan locka dit människor.
– Det behövs kreativa lösningar för att fylla kyrkan med verksamheter och besökare. Det är bara bra att använda kyrkan för konserter, konst och annan kultur, säger Stjernberg (S), som nämner en Johnny Cash-musikafton i kyrkan som en av sina bästa kulturupplevelser.
”Luther skrev psalmer på nubbevisor”
Socialdemokraternas representant får medhåll från bland andra ViSK, kristdemokrater och Fria liberaler i Svenska Kyrkan (FiSK), i att kyrkan mår bra av att husera modernare musik.
– Martin Luther skrev psalmer på gamla nubbevisor, så det ska inte vara främmande för Svenska kyrkan. Och jag tror att generationen som har vuxit upp med rock och pop har större möjlighet att engagera sig kyrkligt nu, säger Karl-Gunnar Svensson från KR.
Mer musik & konst i kyrkan
Svenssons nomineringsgrupp vill väva in musiken, både klassisk och modern sådan, ännu mer i gudstjänsten och därför lägga mer pengar på att kalla in kyrkmusiker vid fler tillfällen.
– Många människor kanske inte brukar gå på gudstjänster, men vill ändå uppleva musik i kyrkan. Det är också en form av andlighet, och kan vara en väg in i kyrkan, säger Britt Louise Agrell, ledamot i kyrkomötet för FiSK, som också lyfter fram musikverksamheten som sin viktigaste kulturfråga.
Även bildkonst bör ta mer plats i kyrkan, tycker Centerpartiets ledamot i kyrkomötet, Karin Perers. Hon tycker att stiften bör lägga mer pengar på det, och även utbilda lokala konstnärer i kyrklig symbolik.
– Det är ett sätt att rikta uppmärksamhet på kyrkorummet, och vårt bildkonstprojekt i Västerås drog tusentals besökare.
Hur ska gudstjänsten se ut?
Hur gudstjänsten ska utformas är också en het potatis som skapar diskussion inför kyrkovalet. Socialdemokraterna vill se nya former som kan passa fler. Vänster i Svenska kyrkan uppmuntrar gudstjänster där flera religioner kan samsas:
– Vi tycker att interkulturell dialog är väldigt viktigt. Det är väldigt fint med gudstjänster som är mångreligiösa. Det motverkar bland annat främlingsfientlighet. I Göteborg har vi till exempel haft manifestationer där vi har bett tillsammans. De flesta är judar, muslimer eller kristna, men det finns även buddister, hinduer och så, berättar Berit Bornecrantz Dias.
Något sådant förslag lyfter inte Sverigedemokraterna fram. På sin hemsida skriver partiet att man vill förstärka kyrkans roll som bevarare av ”den nationella gemenskapen”, att man vill att Svenska kyrkan ska sluta stötta ”islamiseringen av det svenska samhället”, sluta anställa imamer och sluta gömma illegala invandrare.
Extra, kristen skolavslutning?
En aktivitet som SD dock vill verka för i kyrkan är skolavslutningar.
Vad tänker ni för de barn som inte vill fira skolavslutning i en kristen kyrka?
– Jag tror inte det är möjligt att göra alla skolavslutningarna kyrkliga. Men på de håll där det finns en sådan tradition, blir det ofta föräldraprotester. De barn och föräldrar som vill ha en kristen skolavslutning kanske kan komma överens och ha en sådan i kyrkan efter att den ”vanliga” avslutningen har hållits i skolan, säger Aron Emilsson (SD).