Det var under våren 2015 som regeringen gav Sametinget i samverkan med Folkhälsomyndigheten i uppdrag att kartlägga den forskning som finns och komma med förslag på åtgärder. Psykologen Petter Stoor har lett arbetet.

– Vi hoppas att det här ska vara startpunkten för rapporten visar på de brister som finns, både att det saknas kunskap och att den kunskap som finns talar för att det finns problem som måste åtgärdas. Jag hoppas den tas emot på allvar och att man har politisk vilja att göra någonting, säger han till Sameradion & SVT Sápmi.

Många mår dåligt

Rapporten visar att kunskapen om samers psykosociala ohälsa är dålig och att det kan finnas skillnader mellan samer och övrig befolkning.

Exempel i rapporten är bland annat:

• Mer än varannan ung samisk kvinna säger sig ha haft självmordstankar.

• Var tredje ung samisk renskötare har allvarligt övervägt eller haft planer på att ta sitt liv.

• Fler manliga renskötare har en farlig alkoholkonsumtion jämfört med svenska män.

• Renskötande samer rapporterar lägre förtroende för vårdgivare (primärvård och psykiatri) än andra norrlänningar, vilket antas vara kopplat till vårdens brister i samisk språk- och kulturkompetens.

Förslag på samiskt hälsocenter

Rapporten tar även upp att Sametinget i dag inte har mandat eller resurser till att arbeta med de här frågorna, och att det skulle gynna det samiska folket om det egna folkvalda organet hade mer kunskap i de här frågorna.

Flera förslag på åtgärder tas upp. Bland annat att bilda ett center för samisk hälsa och att kunskapsnivån hos vårdpersonal om samisk kultur och språk höjs. Enligt folkhälsominister Gabriel Wikströms pressekreterare Helena Paues kommer ministern att kommentera rapporten tidigast nästa vecka.

– Vi har precis hämtat rapporten från postfacket, just nu kan vi inte säga mer än att vi emottagit rapporten och ser fram emot att ta del av resultaten.