– Namnet ersätts inte med ett nytt eftersom det inte framkommit något alternativt redan existerande namn för platsen, säger Mattias Johansson som är sektionschef vid Lantmäteriet.

Det är oklart hur namnet ”Negerskallelandet” uppkommit från första början eller exakt när. Namnet noterades första gången vid fältarbeten inför den ekonomiska kartans utgivning 1973 och uppgiften kom då från icke namngivna personer i området, enligt Lantmäteriet.

– Som förklaring i handlingarna från det tillfället anges att det rör sig om ett ”huvudformat tuvland” och att det då skulle röra sig om en form av ett liknelsenamn, säger Mattias Johansson.

Ortsnamn byts sällan ut

Lantmäteriet uppmärksammades på det kränkande traktnamnet i Jokkmokk i samband med ett tidigare ärende då flera liknande ortnamn i Dalarna figurerade.

Vilka fler namn har man bytt ut?

– Namn byts sällan ut, däremot kan man av olika skäl utmönstra dem från kartorna. Den vanligaste orsaken till det är att platsen namnet syftat till inte finns kvar, säger Mattias Johansson.

Vad avgör om ett namn är tillräckligt opassande för att bytas ut?

– Varje ortnamn är unikt, och varje ärende måste därmed utredas och prövas utifrån namnets hela kontext i förhållande till gällande lagstiftning, säger Mattias Johansson. 

”God ortnamnssed”

På vissa ställen vill man byta namn men får nej på grund av ”tradition” som är viktigare, vart går gränsen? ​

– Varje ortnamnsärende är som sagt unikt, och bedöms bland annat i förhållande till kulturmiljölagens skrivningar om god ortnamnssed, som reglerar att hävdvunna ortnamn inte får ändras utan starka skäl. I det aktuella fallet har vi bedömt att det föreligger starka skäl att ta bort namnet, då användningen av ordet neger är att betrakta som olämpligt, Mattias Johansson.