Just nu är det parningstid för paddorna. När SVT Nyheter Norrbotten besöker paddornas värld stöter vi på en paddhona som vandrar med en hane på ryggen – ner mot Lillträsk utanför Luleå. Hannen ser ut att vara tung så honan får vila ofta. Men hon kämpar på – det gäller ju att föra sina gener vidare till nästa generation.
Doktorand tar prover
Doktoranden Maria Cortázar från Uppsala Universitet är också intresserad av gener. Speciellt de gener som är kopplade till immunförsvaret. Hon fångar in 20 stycken paddor och tar genetiska prover som hon stoppar ned i små plastbehållare och märker med siffror.
Fältassistent Alex Richter- Boix håller paddans fot och Maria tar en hudflik av simhuden mellan tårna. Sedan åker de vidare till fler ställen där de vet att paddor och grodor håller till.
Hotande svampsjukdom i Skåne
För några år sen upptäcktes en svampsjukdom som dödar kräldjur runt om i världen. Svampsjukdomen har hittats i Skåne 2011. Därför undersöker Maria Cortázar den genetiska variationen, eftersom den har betydelse för motståndskraft mot sjukdomar.
– Det kan vara så att de kalla vintrarna i norr gör att svampsjukdomen inte får fäste här, säger Maria Cortázar.
Kan vara extra sårbara
– Men det finns en misstanke om att den genetiska variationen hos paddor och grodor är mindre här i norr, säger Maria Cortázar. Om det skulle vara så och vi får en klimatförändring så kan kräldjur i norr bli extra drabbade av svampsjukdomen.
– Om man ser att vissa arter eller områden är mer sårbara för svampsjukdomen så kan man vidta skyddsåtgärder, säger Maria Cortázar. Man kan tex stänga av lekområdena så att människor inte får komma dit. För det är vi som sprider svampen tex via våra stövlar.
Åter till vattnet
Hudflikarna från de norrbottniska paddorna åker med till Uppsala. Och paddorna släpps tillbaka till leken i vattnet. Under ytan hänger paddäggen som pärlband och kommer man tillbaka och tittar i början av juli så kryllar det av paddyngel i Lillträsk.
Än dröjer det länge tills vi får svar på hur det står till med våra paddors sårbarhet.
– Maria är inne på sin andra fältsäsong, så första rapporten kan nog komma i vinter, säger Jacob Höglund, en av ledarna för forskningsgruppen vid Uppsala universitet. Men det här är grundforskning, och sådant tar tid, så det kan handla om år på det stora hela.
