Gruvbolaget Northland Resources har avsatt en banksäkerhet på 18,7 Mkr för miljösaneringen men det räcker sannolikt inte om miljögifter börjar läcka till Muonioälven.
Går inte återställa
Det var den överstatliga miljömyndigheten, Finsk-svenska gränsälvskommissionen, som för fyra år sedan beviljade ett miljötillstånd till Northland Resources gruva i byn Kaunisvaara utanför Pajala. Ett beslut som inte gick att överklaga.
Efter två år av verksamhet har gruvan nu stängts i väntan på bättre tider. Många frågar nu sig om banksäkerheten på 18.7 Mkr räcker till sanering av området om nu gruvan inte startar igen.
– Det går aldrig att återställa naturen till det ursprungliga skicket efter en gruvbrytning, konstaterar David Berggård, miljöhandläggare på Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Vattenfyllt hål
Idag pumpas vattnet ut ur dagbrottet så att gruvan snabbt kan startas igen. Men om det går flera år utan att något bolag är intresserad av att börja bryta järnmalm igen kommer dagbrottet att bli stort gruvhål fyllt med vatten.
När gränsälvskommissionen gjorde miljöprövningen gjorde man aldrig en Natura 2000 analys av området. Muonio älv tillhör skyddsvärda Natura 2000 områden inom EU och vattnet ur gruvan rinner ut till Muonioälven.
Pengar som avsattes till miljösanering är kopplade till sandmagasin och gråberget som uppstår när man bryter ur gruvan.
– Men skulle det visa sig att förorenat vatten läcker ut i älven räcker nog inte de avsatta pengarna, säger David Berggård, Länsstyrelsen.
Bristande miljöprövning
Naturskyddsföreningen i Norrbottens län hoppas att myndigheter, kommuner och gruvbolag lär sig av läxan och börjar tänka mer långsiktigt.
Föreningen är starkt kritisk till miljöprövningen som gränsälvskommissionen gjorde.
– Northlands gruva blev inte ordentligt miljöprövad och den startade utan att någon krävde en ordentlig ekonomisk stabilitet för verksamhet.
Nu drabbas privatpersoner, anställda och kommunen av svårigheter på grund av att det här äventyret drog igång, säger Lars Andersson, ordförande i Naturskyddsföreningen.
Jaktmarkerna borta
En av många privatpersoner som drabbats är Eilert Lahti från byn Kaunisvaara. Han sörjer sina gamla jaktmarker.
– Mitt jaktlag brukade jaga i det 3000 hektar stora området där gruvan nu finns. Det är klart att älgjakten har påverkats negativt av industrin.
Om inte gruvan startas igen hoppas jag att miljömyndigheter ställer samma krav på efterstädning som man gör på annat håll i Sverige, säger Eilert Lahti.