Sedan Hallströms fynd har föremålen förvarats vid Historiska museet i Stockholm. De senaste 18 månaderna har Kerstin Andersson, med rötter i området, arbetat med en bok som nu har publicerats.
– Allmänheten ska känna till och se alla vackra föremål som i dag ligger i lager. Jag vill att boken ska påverka beslutsfattare, säger Kerstin Andersson, skriftens redaktör som tillsammans med ett trettiotal andra samer arbetar för att föremålen återbördas.
Historiska museet svarar
I klippet säger Andersson att statligt finansierade tjänstemän var på stöldturnéer i Sápmi och att hon nu vill att sametinget ska få överta ägandeskapet från Sveriges historiska museer
I ett mejl till SVT svarar Historiska museet att alla repatrieringsärenden som gäller samiska föremål ska hanteras i dialog med samiska företrädare.
”Varje ärende är unikt och måste utredas utifrån sina egna förutsättningar. När det gäller föremålen från Unna Saiva vet vi att det finns starka önskemål om en repatriering men vi kan inte utreda frågan förrän en samlad hemställan kommit in till Statens historiska museer. I samband med det kommer vi självklart också ta ställning till det som framkommer i den nu utgivna boken”, skriver museet i sin kommentar.
Unna Sájvva
- Arkeologen Gustaf Hallström grävde 1915 ut offerplatsen i Unna Sájvva i södra delen av Gällivare kommun , där samer i omkring tusen år offrat både djur och föremål.
- Mängder av ben från ren, älg, björn, bäver och nötkreatur daterade mellan åren 500-1600 påträffades vid utgrävningen.
- Dessutom grävdes omkring 600 föremål upp, mestadels från vikingatid kring 1000-1100-talet.Majoriteten av fynden består av metallföremål såsom pilspetsar, hängen, genomborrade mynt och olika smycken.Det yngsta materialet är daterade till efter 1312 e.Kr och de äldsta föremålen till 900-talet.
Källa: Samiska offerplatser – En studie av syfte, brukningstid och kontinuitet i den samiska offerkulten. Ida Mattsson, Uppsala universitet.