Efter det senaste beslutet att stoppa all inhyrning av grundutbildade sjuksköterskor har protesterna från den fastanställda personalen duggat tätt. Förra veckan var fyra av tio vårdplatser stängda inom närsjukvården på Sunderbyn och utvecklingen följs på högsta ort.

– På Sunderbyn till exempel hålls två möten dagligen för att kolla av läget, säger Jonas Thörnqvist som är biträdande regiondirektör.

Högre lön och utvecklingsmöjligheter

Hyrstoppet är bara den senaste insatsen som gjorts för att minska stafetterna i vården. Regionen har höjt lönerna för de sjuksköterskor som jobbar helg, kväll och natt. De som vill vidare inom organisationen får hjälp med kompetensutveckling. Nyanställda erbjuds ett introduktionsbasår och allmänläkare får extra pensionsinsättningar om de lovar att stanna. Men att stänga dörrarna helt för hyrvärlden är inte realistiskt. Däremot vill regionen minska löneskillnaderna.

– Jag tycker att stafettföretagen straffar ut sig själva. Idag kan vi ibland få betala tre gånger så mycket för en inhyrd som en fastanställd, säger Jonas Thörnqvist. Han beskriver en arbetsmarknad där regionen tvingas till att teckna avtal med hyrbolagen. Hyrbolagen som sällan har egen anställd personal rycker i de fastanställda för att kunna hålla det de lovat i avtalen med regionen. En osund karusell där regionen underlättar för hyrbolagen att erbjuda högre löner än de själva kan.

Insatser i hela Sverige

Alla landsting och regioner i hela Sverige jobbar just nu aktivt med att minska marknaden för hyrbolag. Region Skåne är de som kommit längst. Där går två procent av lönekostnaderna till hyrbolag. I Norrbotten räknar regionen med att slå nya rekord trots de insatser som gjorts.

– Vi kommer nog att landa på över 300 miljoner innan året är över. Det är pengar som vi hellre hade använt på vår egen personal, säger Jonas Thörnqvist.