2008 beslutade LKAB att inleda brytning på två nya gruvnivåer i Kiruna och Malmberget. Beslutet togs trots att delar av stadsbebyggelsen måste flyttas. Alternativet var att avsluta brytningen och därmed riskera såväl bolagets som samhällenas framtid. Hur LKAB och regeringen hanterat detta riktar nu Riksrevisionen skarp kritik mot.
Stora brister
Riksrevisionen anser att planeringen inför samhällsomvandlingen inom LKAB var bristfällig. Enligt rapporten var ”kostnaderna för samhällsomvandlingen inte tillräckligt utredda och underskattades”. De menar att detta har fått negativa konsekvenser för LKAB men kan också innebära att kommuner, företag och privatpersoner inte blir korrekt kompenserade.
– Styrelsen borde ha sett till att bättre underlag togs fram för att kunna underrätta ägaren, det vill säga regeringen, om konsekvenserna för bolagets resultat, säger Monica Rupprecht Hjort, projektledare för granskningen i ett pressmeddelande.
Granskningen visar även att regeringens information till riksdagen haft brister, och att riksdagen därför inte fått tillräcklig insyn i regeringens och LKAB:s planering av brytningen.
Det här rekommenderar Riksrevisionen
Regeringen:
- Klargöra LKAB:s ansvar gentemot fastighetsägare, kommuner och andra
- Klargöra omfattningen av det statliga och kommunala ansvaret för samhällsomvandlingen
- Redovisa för riksdagen hur ansvarsförhållanden och risker med samhällsomvandlingen ser ut, samt redogöra hur regeringen säkerställer LKAB:s långsiktiga avkastning
LKAB:s styrelse:
- Ta ett tydligare ansvar för beslutsunderlagens kvalitet inför stora investeringar
- Säkerställa att internationella standarder för finansiell rapportering och värdering inom gruvindustrin följs, samt
- Ta initiativ till ägarsamordning i ett tidigt skede för att diskutera ansvarsförhållanden inför kommande samhällsomvandlingar