Rymdstrategin handlar vilka mål politikerna har med rymdverksamheten och vad man vill prioritera.

– Det som har studerats speciellt efter det att rymdstrategin föreslogs är satellituppsändningar från Esrange. Det kan vara ett område som man lyfter fram, säger Olle Norberg, tidigare chef för Esrange, numera generaldirektör för Rymdstyrelsen.

Lönsam satsning

Satsningen handlar om att bygga ut rymdbasen Esrange för större raketer som kan bära med sig satelliter i omloppsbana. Det skulle kosta i runda slängar en halv miljard, men skulle enligt beräkningar vara lönsamt.

Rymd handlar numera inte bara om vetenskap och grundforskning. Att skjuta upp små satelliter är ett exempel på att rymdverksamhet har blivit business.

– Det här ger oss verkligen stora möjligheter att kommersialisera verksamheten och börja tjäna pengar på rymdverksamheten. Det är något vi ser fram emot och som vi kommer att stödja på bästa sätt, säger Olle Norberg.

Så frågan till utbildningsdepartementet är – kommer rymdstrategin att öka chanserna att satsningen blir av?

– Det kommer regeringen bereda vidare i ett särskilt spår, oberoende av rymdstrategin, säger Jonas Björck, departementsråd.

Goda möjligheter

Frågar man den tyska rymdorganisationer har Kiruna unika möjligheter, med både Instiutet för rymdfysik som kan bygga satelliter och Esrange som skulle kunna skjuta upp dem.

– Om de två institutionerna tillsammans bestämmer sig för att bygga en satellit kan man lägga den i bagageluckan på bilen, köra de tjugo minuterna till raketrampen och skjuta iväg den, säger Felix Huber, chef vid tyska rymdorganet DLR.