Norrbotten

Professor: Samband mellan felaktigt placerade barn och när särskolan blev kommunal

Uppdaterad
Publicerad

Izabella Tönnheds felplacering i särskola är ett typexempel på vad som hände under 1990-talet och framåt när särskolan blev kommunal. Det säger Magnus Tideman, professor i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad.

– Det blev svårare att få stöd och hjälp. Fler barn blev uttagna i särskolan men också fler barn med andra typer av diagnoser som adhd, säger han.

För att bli placerad i särskola krävs en intellektuell funktionsnedsättning vilket exempelvis adhd, autism och dyslexi inte är. När kommunerna tog över särskolorna från landstingen kunde man konstatera att det var skillnader mellan kommunernas placeringar av barn i särskola.

Samband med besparingarna

En del kommuner hade många placeringar, andra hade färre. Och en granskning som Skolinspektionen gjorde visade på stora brister i utredningar och bedömningar.

– Grundskolan blev också under 1990-talet mer teoretisk inriktad, kraven höjdes och besparingar gjordes, säger Magnus Tideman.

I videon berättar Magnus Tideman om sambandet mellan skolbesparingar och felaktiga placeringar av barn i särskola.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.