Norrbotten
Ros-Marie Huuva sitter i Sametingets etiska råd och kämpar för att de samiska kvarlevorna som finns på museer ska återbegravas. Foto: Lars-Ola Marakatt

Sametinget har väntat i 12 år på att få återbegrava samiska kvarlevor

Uppdaterad
Publicerad

Fastän det har gått 12 år sedan Sametinget krävde tillbaka de samiska kvarlevorna som finns på museer har inte mycket hänt. Rose-Marie Huuva, från Sametingets etiska råd, tvivlar på att hon själv ska få uppleva en återbegravning av sin förfaders kvarlevor.

Under tisdagen bjöd Svenska kyrkan och Uppsala universitet in till ett öppet samtal om samiska mänskliga kvarlevor i institutioners samlingar.

Rose-Marie Huuva i Sametingets etiska råd var en av dem som var på plats. För henne är frågan även personlig, en av hennes förfäders kvarlevor togs från Rounala kyrkogård norr om Karesuando i början av 1900-talet.

– Det verkar som om jag aldrig i min livstid kommer få uppleva att kranierna från Rounala kommer att återbegravas. Det är känslan jag har och det är tungt, säger hon till Sameradion & SVT Sapmi.

På väg att ta fram en vägledning

I forskningens namn plundrade nordiska rasbiologer gravar i hela Sápmi under 1800-talet och början av 1900-talet. Även fast några återbegravningar har skett finns mänskliga kvarlevor i dag kvar på museer och andra institutioner.  

– Vi håller på att ta fram, på regeringsuppdrag, en vägledning till repatriering av samiska mänskliga kvarlevor. Men att alla kvarlevor ska föras tillbaka ligger inte i vårt mandat att göra det utan det är en politisk fråga, säger Knut Weibull, överantikvarie på Riksantikvarieämbetet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.