• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Självkörande drönare visades upp i Luleå i dag. Foto: SVT

Självstyrande drönare ska skickas in vid olyckor under jord

Uppdaterad
Publicerad

Tänk dig ett ras i gruvan – och att kunna skicka in en självstyrd drönare för att kolla läget, innan man skickar in människor. Eller en olycka i tunnelbanan i Stockholm – en drönare flyger in och kollar brand och farliga gaser innan man släpper in personal. Nu testas sådana avancerade drönare i Luleå.

Luleå tekniska universitet, LTU, är ledande i Europa med sitt robotics-team som samarbetar med NASA. På torsdagen visade de sin självkörande drönare i tunnlarna inuti Mjölkuddsberget i Luleå.

Miljö utan GPS-signal

Det är mörkt och kyligt och långt utanför räckvidden för mobiltäckning och gps. Drönaren som ska hitta vägen själv genom tunnlarna är ingen vanlig drönare utan resultatet av flera års forskning. Cirka 70 procent av drönaren består därför av sensorer som ska känna av vägen, uppåt, nedåt och åt sidan.

Vid demonstrationen går två ur robotics-teamet en bit bakom drönaren, men de styr inte utan går bara och håller koll av säkerhetsskäl.

Vid till exempel ett gruvras så klarar drönaren att se nya hinder, som att det på vägen ut har tillkommit fler stenar eller klippblock.

– Det ser ganska simpelt ut nu. Vi startar bara drönaren, skriver in några saker i datorn och så åker drönaren iväg. Men bakom detta så ligger år av utvecklingsarbete och tester i både laboratorium och i gruvmiljö, säger Dariusz Kominiak, medlem i robotics-teamet på LTU.

Mörkt samt fuktigt och dammigt

– I labbmiljö kommer de flesta sensorerna att arbeta perfekt, men när vi tar dem till en mörk, fuktig och dammig miljö så slutar de att fungera. De ger ingen data, vi kan inte lita på dem. Så vi måste ha sensorer som är testade i en riktig miljö, förklarar Dariusz Kominiak.

I ett test i en järnmalmsgruva nyligen så var till exempel dammet magnetiskt. Det sögs till motorerna på drönare som innehåller mycket starka magneter. Batteritiden är relativt kort och behöver förlängas. Ändå tror Dariusz Kominiak på att en marknadsprodukt skulle kunna vara klar för test inom två år.

Ett långsiktigt samarbete med NASA/Jet Propulsion Laboratory har också inletts. Tanken är att autonoma drönare ska användas för utforskning av planeter.

Ledande i Europa

– Det finns andra drönargrupper, men jag tänker att eftersom eftersom NASA kontaktade oss så är vi långt fram i de autonoma delarna. Jag skulle kunna säga att vi är ganska långt före de andra, säger Dariusz Kominiak.

George Nikolakopoulos, professor i robotik och automation, gläds åt samarbetet.

– Det är ett ärofyllt och prestigefyllt samarbete för robotikforskningen vid LTU. Nu får vi möjlighet att utföra grundforskning inom robotik och artificiell intelligens med en av världens bästa forskningsorganisationer, känd för sin banbrytande verksamhet inom rymdutforskning.

Robotics – robotik

Robotik handlar om robotar och mekaniska automatiserade anordningar.

Första gången ordet användes var i science fiction-novellen Liar! från 1941, skriven av Isaac Asimov.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.