Regeringen har fattat ett beslut som för Sverige närmare att få ett nytt, tungt polarklassat forskningsfartyg. En utredare får i uppdrag att ta fram underlag för att skaffa ett sådant fartyg.
– Det är väldigt glädjande. Det är nödvändigt att ersätta Oden som polarforskningsfartyg om Sverige ska kunna fortsätta vara världsledande på polarforskning, säger Katarina Gårdfeldt, generaldirektör för Polarforskningssekretariatet.
Forskning över olika gränser
Isbrytaren Oden har tidigare tjänstgjort som forskningsfartyg i polarområden sommartid – men har vintertid sysslat med isbrytning. Men modern polarforskning kräver att data samlas in året runt.
Ett tungt polarklassat forskningsfartyg kostar förstås stora pengar och ett av utredarens uppdrag blir att föreslå en finansieringsmodell i samarbete med internationella partners.
– Forskningen samarbetar också med andra samhällssektorer. Just nu samarbetar vi till exempel med industrin i ett projekt för att lägga en fiberoptisk kabel i över nordpolen, säger Katarina Gårdfeldt.
Isbrytaren/forskningsfartyget Oden
• Isbrytaren Oden är ett unikt fartyg. Hon är byggd inte enbart för att bryta is, utan även för att fungera som forskningsplattform i arktiska förhållanden.
• 1991 blev Oden världens första icke-atomdrivna ytfartyg att nå Nordpolen.
Odens egenskaper i korthet:
- Längd: 107,75 m
- Bredd: 31,20 m
- Byggd av: Götaverken Arendal, Göteborg, 1988
- Maximalt antal personer ombord: 86
- Huvudmaskineri: 4 st. Sultzer 8ZA 405, total effekt 24 500 hk
- Djupgående: 7,0–8,5 m
- Deplacement: 11 000–13 000 ton
- Ägare: Sjöfartsverket
- Fart i öppet vatten: 16 knop
- Isbrytningsförmåga: 1,9 m is vid 3 knop
- Proviant: 80 personer/100 dagar (kan ökas)
Fakta: Sjöfartsverket