Inför årets säsong har Svenska ishockeyförbundet skärpt licensreglerna, och av hockeyettans 47 klubbar har fjorton av dem problem att klara dom ekonomiska licenskraven.

Norra hockeyettan är ett bevis på att många lag har ansträngd ekonomi, där har tre av elva lag ekonomiska problem. Nästa år skärps dessutom de ekonomiska kraven ytterligare – och då finns risken att lag kan flyttas ner i seriesystemet.

– Att bedriva verksamhet i hockey ettan är en av de största utmaningarna som finns, det är väldigt, väldigt tufft, säger Ronnie Glysing ordförande hockeyettan.

”En ohållbar situation”

I år kom ett nytt avtal där klubbarna i Hockeyallsvenskan får ökad ersättning för de spelare som går från allsvenska klubbar till SHL-klubbar, det kan handla om upp till 600 00 kronor.

Ersättningen som klubbarna i Hockeyettan får för spelare som tar sig högre upp i seriesystemet är avsevärt lägre än så. Något som Glysing tror kan vara en orsak till att det är svårt att få en klubb i ettan att gå runt.

– Vi skickar ungefär 250 spelare om året uppåt i seriesystemet och vi får ungefär 3 500 kronor per spelare som skickas uppåt. Det är ungefär vad en hockeyklubba kostar, det förstår ju alla att det är en ohållbar situation. Vi ser en ökad polarisering där de rika blir rikare och de fattigare blir fattigare.

Oviss framtid i Kiruna

Efter förra säsongens kval valde flera lag att inte spela i årets hockeyetta, utan valde frivilligt att avstå. Det innebär att norra serien endast kommer att ha elva lag istället för tolv. Men Kiruna AIF gick emot strömmen och valde att gå upp i seriesystemet. Frågan är om två lag från Kiruna kan bli stadens hockeydöd?

– Det kan det vara, det är inte så lätt att få ihop två lag, allting handlar om pengar, säger hockeysupportern Bengt Keisu.

– Vi måste ha derbyn i Kiruna, två jämna lag och hoppas att det finns sponsorer och pengar så det räcker till  båda lagen, säger Janne Keisu.