Det var under världsarvskommitténs möte för några dagar sedan som det fattades ett beslut om att utföra en reactive monitoring mission till Laponia.
Beslutet kommer efter regeringens beviljande av bearbetningskoncession för gruvutvinning i Kallak. Gruvans vara eller icke vara är ett omdiskuterat ämne och nu ska Unesco på kontrollbesök för att närmare undersöka vilken påverka en gruva skulle kunna få på världsarvet Laponia.
Kan förlora statusen som världsarv
Överantikvarie, Susanne Thedéen menar dock att det inte är något ovanligt med sådana här kontrollbesök och poängterar att det bara är ett första steg i en längre process.
– Ett nästa steg i en sån här process är att möjligen komma upp på listan över hotade världsarv. Sen kan världsarv i nästa skede bli av med sin status, men när det gäller Laponia så är det här ett första steg, det är för tidigt för att säga vad nästa steg kommer att vara.
I klippet hör du mer om Unescos kontrollbesök vid Laponia.
Fakta VÄRLDSARVET Laponia
Ett världsarv är en plats, ort eller miljö som på ett unikt sätt vittnar om jordens och människans historia.
Det finns mer än 1000 världsarv i 167 länder. Ett fåtal, som svenska Laponia, är utnämnda både för sitt natur- och kulturarv.
Padjelanta, Sarek, Stora Sjöfallet och Muddus – dessa fyra nationalparker utgör världsarvet Laponia, tillsammans med naturreservaten Sjaunja och Stubba. Området är lika stort som tre Gotland.
I det 9 400 kvm stora området finns en levande samisk tradition med renskötsel, i ett av Europas största sammanhängande naturområden, med formationer som visar jordens geologiska utveckling.
Olika livsmiljöer för växter och djur ger området en varierad och rik flora och fauna. Samtidigt är Laponia ett kulturlandskap.
Källa: Unesco, Länsstyrelsen Norrbotten, Svenska Turistföreningen
