Tipstelefonerna gick varma på redaktionerna i Norrbotten. Personer hörde av sig och hävdade att en liten flicka blivit kidnappad från lekhörnan på Ikea i Haparanda.

Snart blev tipsarna allt mer hätska. ”Varför berättar ni inget?”

Det var bara ett problem – hela historien var en skröna.

Falska nyheter

Enligt en undersökning från branschorganisationen Tidningsutgivarna anser åtta av tio vuxna svenskar att falska nyheter i hög utsträckning påverkar deras uppfattningar om grundläggande fakta. Studien visar också att knappt en av tio delat en nyhet på internet som de senare fick veta var påhittad. Åtta av tio som medverkade i undersökningen anser att medier som tidningar, tv och radio har ett mycket stort ansvar för att hindra spridandet av påhittade nyheter. Det håller vi med om.

Tsunami av information

Vi anser att människor måste rustas för att kunna möta och källkritiskt analysera den tsunami av information som sköljer över dem.

Även om ansvaret idag till stor del vilar på var och en av oss är det är viktigare än någonsin att olika delar av samhället tar ansvar för att sprida ett källkritiskt förhållningssätt och förklarar vad yttrandefriheten innebär – inte minst skolor, myndigheter och medieföretag.

”Hälsosamt kritiska”

Därför tar vi i dag ett viktigt initiativ och samlar alla Luleås sjätteklassare i Kulturens hus under parollen ”Fria ordets dag”. Tillsammans med bland andra Luleå kommun, Länsstyrelsen och Filmpool nord vill vi väcka tankar kring vad yttrandefriheten är och hur vi kan vara hälsosamt kritiska till det vi läser, ser och hör. Vad får man göra – och vad bör man inte skriva i sina flöden i sociala medier?

Förhoppningsvis tar barnen sina kunskaper vidare till syskon, föräldrar och vänner och kanske når de också dig som läser den här krönikan.

Desinformation och kränkningar

Digitaliseringen och medieutvecklingen har gjort det lätt att förmedla sina åsikter och att sprida information, vilket så klart är positivt på många sätt. Att medborgarna med lätt hand kan bidra till samhällsdebatten främjar yttrandefrihet och mångfald, men det gör också att desinformation mycket lättare får spridning. Via sociala medier kan den som vill sprida ett budskap lätt hitta rätt målgrupp tack vare den enorma mängd data de har om användarna.

Varannan ung har sett en vuxen bete sig illa online

Sociala medier har även inneburit ett nytt sätt att umgås med sina vänner, något som har blivit en naturlig del av sjätteklassarnas vardag. Men näthat, sexuella trakasserier och nedsättande kommentarer är också en del av umgänget online. Friends nätrapport 2017 visade att mer än varannan ung (10 – 16 år) har sett en vuxen bete sig illa online, och att var tredje ung blivit utsatt för nätkränkningar de senaste året.

Allas ansvar

Vi som representanter för de lokala mediehusen kan bli tydligare med hur vi jobbar med nyhetsvärdering, publicering och källkritik för att visa hur journalister arbetar. Det skapar förståelse och bygger förtroende.

Sociala medier, som till exempel Facebook, är inte publicister och skapar heller inget eget innehåll, men de bör vara transparanta med hur företag och andra som vill nå ut med ett visst budskap kan dra nytta av dem.

Därtill behöver samhället säkra goda villkor till medier så vi har en fortsatt journalistisk mångfald och vidareutbildning av journalister så att vi kan fortsätta att vara kritiskt granskande aktörer i det nya medielandskapet.

Fia Wirén, redaktionschef SVT nyheter Norrbotten

Patrik Boström, kanalchef Sveriges radio P4 Norrbotten

Lenitha Andersson-Junkka, redaktionschef Norrbottens Media