Det går bättre ekonomiskt för många svenskar med lägre inflation och sänkta räntor. Men det gäller inte alla svenskar.

2016 blev Marianne Metsävainios son påkörd och hjärnskadad och måste vårdas konstant. Sedan dess har hon har inte kunnat jobba tillräckligt mycket.

– Hade vi bara fått hjälp med personliga assistenter en större del av dygnet, då hade jag kunnat jobba mer och klara hyran, säger hon.

Förra året blev hon vräkt. Nu bor hon tillfälligt hos släkt och vänner och sonen har fått flytta till sin pappa.

Vänner

– Är du registrerad hos Kronofogden är det inte så lätt att få en annan bostad. Man känner sig maktlös. Men det är bara att kämpa och kämpa och kämpa, säger hon.

Antalet vräkningar ökar i Sverige, från drygt 2 000 år 2017 till nästan 3 000 i dag. Men den siffran gäller bara verkställda vräkningar – när Kronofogden varit väl hemma och kastat ut den boende.

Fyra gånger

Till det kommer alla som flyttar själva, just innan de blir vräkta, för att slippa bli registrerade som vräkta.

De ärenden där uppsägningen gick vidare som ett vräkningsärende till Kronofogden förra året gäller i själva verket cirka 15 000 personer.

– Ungefär fyra gånger så många blir vräkta i praktiken, säger Ida Nilsson, forskare vid Stockholms universitet som har tagit fram den nya, större siffran.

Vräkningar skapar i sin tur stora kostnader för samhället för försörjningsstöd, psykvård och annan vård, enligt Ida Nilsson.

Dessutom blir hundratals barn berörda av vräkning. Detta trots att riksdagen har uttalat en nollvision om att inga barn ska vräkas.