Fram till hösten 2017 fanns teckenspråks- och dövblindtolkutbildningar på sju folkhögskolor runtom i landet. Utöver en akademiserad teckenspråkstolkutbildning på Stockholms universitet finns utbildningarna idag på endast tre skolor. En av dem är Fellingsbro folkhögskola i Örebro. Där, liksom på de andra skolorna, finns i någon klass inte ens en handfull deltagare. Många väljer att avsluta sina studier under utbildningens gång.

– Även om mycket blivit bättre har personer som behöver tolk historiskt varit en grupp som har exkluderats. Om vi inte levererar duktiga tolkar till samhället så kommer den här gruppen att hamna utanför igen, menar skolans rektor Torkel Freed.

Orsaken: lön och arbetsvillkor

Mot bakgrund av det minskade söktrycket beslutade de tre folkhögskolorna att gemensamt kartlägga arbetsmarknadens syn på efterfrågan och behov av utbildade teckenspråks- och dövblindtolkar. Efter samtal med arbetsgivare runtom i hela landet såg man att orsakerna till det låga söktrycket handlade om framförallt arbetsvillkor och löneläge.

– De siffror jag fick fram 2019 var en lägsta ingångslön på 21 500 och den högsta 27 000, säger Helena Sikh, lärare på Fellingsbro, men också den som genomfört kartläggningen.

Majoriteten av de nyutexaminerade tolkarna har en ingångslön inte högre än 23 500 kronor i månaden.  

Dyster prognos för 2023

För cirka 15 år sedan, när utbildningarna forfarande gavs på sju skolor, utexaminerades runt 40 till 45 tolkar från samtliga skolor. Om tre år väntas samma siffra vara runt tio, förutsatt att deltagare fortsätter att droppa av under utbildningens gång i samma omfattning som de gjort under de senaste åren.