Det var först 1989 som personer med intellektuell funktionsnedsättning myndighetsförklarades i Sverige, innan dess hade de ingen möjlighet att rösta.

I valet 2006 röstade endast fyra av tio personer med intellektuell funktionsnedsättning, vilket är SCB:s senaste undersökning av målgruppens valdeltagande. Ett resultat som kan jämföras med hela Sveriges valdeltagande på drygt 87 procent i det senaste valet. 

– Det är inte alla som vi har mött som faktiskt vetat om att de får rösta, berättar Pernilla Löfquist Wedin, verksamhetsutvecklare Studieförbundet vuxenskolan.

Praktiska studiecirklar

Med anledning av det har studieförbundet arbetat nationellt med projektet ”Mitt val” för att öka valdeltagandet. En pilot av projektet genomfördes inför valet 2018 och då röstade över 80 procent av deltagarna.

– Är det för få valdeltagare är inte alla med och bestämmer, då har vi inte en fungerande demokrati, säger Pernilla Löfquist Wedin.

Genom projektet har man i länet anordnat åtta studiecirklar där man undervisat i hur Sveriges demokrati fungerar, hur samhällsuppbyggnaden ser ut och vilka partier som finns. Pernilla Löfquist Wedin understryker dock att utbildningen är partipolitisk obunden och att man inte redovisat vad partierna står för.

Lättpratad valdiskussion med politiker

Utöver studiecirklarna erbjuder även Studieförbundet vuxenskolan utbildning till politikerna om hur de kan främja sitt arbete med att nå ut till målgruppen, exempelvis genom att säkerställa att partiet har en lättläst funktion på sin hemsida.

På tisdag kommer en lättpratad valdiskussion med politiker att anordnas på aktivitetshuset Kraften i Örebro, där personer med intellektuell funktionsnedsättning är välkomna för att samtala och ställa sina frågor direkt till politikerna.

Starta klippet för att se hur studiecirklarna gått till och hör Pernilla Löfquist Wedin berätta mer om responsen från deltagarna.