– Jag tycker det är problematiskt. Det här gäller främst för ämneslärarna, och det gäller i hela landet, säger ordförande i lärarutbildningsnämnden, Krister Persson.

På gymnasielärarprogrammet för svenska och idrott och hälsa räckte det faktiskt med 0,05 poäng på högskoleprovet för att få en plats. Det finns bara ett sämre resultat på högskoleprovet, och det är inget resultat alls.

I genomsnitt var dock antagningen till högskoleprovet lite högre. Vid Örebro universitet krävdes i genomsnitt 0,25 poäng på högskoleprovet för att komma in på lärarprogrammen. Vid Mälardalens högskola, det dubbla, 0,5. Medlet av alla de som gör högskoleprovet är betydligt högre än skolornas antagning. Det ligger på 0,9.

Nedre antagningsgräns

Trenden ser likadan ut på andra lärosäten. Skolminister Jan Björklund har nu bett Universitets -och högskolerådet att komma fram till en nedre gräns för antagning på högskoleprovet. En svår uppgift enligt myndigheten själv.

– Vad säger egentligen 0,3 på högskoleprovet? Det är exempelvis svårt att reda ut vilka kunskaper som skiljer en som har 0,3 och en som har 0,4. Det finns inte heller någon forskning på det här området, säger Mattias Wickberg, utredare, Universitets -och högskolerådet.

Öppen för antagningsgräns

Krister Persson vid Örebro universitet tycker att det är ett trubbigt instrument att sätta en antagningsgräns. Men han tycker ändå att fördelarna väger över. Det kan höja läraryrkets status. Och pengar som måste satsas på bland annat omprov kan gå till utbildningen istället. Och till sist kan det vara schysst mot den enskilda studenten.

– Det kan vara grymt mot en student att låta den tro att den kan klara utbildningen och sen visar det sig att man inte kan det.