Brås utredning publicerades 2019 och i ärendena såg man att de flesta anmälningarna gällde naken- och sexbilder. Enligt Katharina Tollin var det främst män och pojkar som fotograferat flickor och kvinnor.

Tre olika gärningar

Enligt rapporten var det främst tre olika kategorier av gärningar som anmäldes. Den första gällde systematiska trakasserier. Den misstänkte hade haft en sexuell relation med den utsatta kvinnan och enligt Brå uppdagas bilderna efter att relationen avslutats. Mannen utpressade anmälaren med hot om att sprida bilderna.

Den andra är det Brå kallar fluktande. Personer som fotograferat bekanta och obekanta när de är avklädda och där den misstänkte behåller bilderna. Fotograferingen skedde ofta exempelvis i ett omklädningsrum eller på en toalett med en dold kamera. 

Den sista handlar om unga som fotograferat andra unga för att visa social makt, enligt Brå ofta en pojke som spridit en smygtagen bild på en naken flicka till sina kompisar för att få status.    

Begärt utredning

Regeringen har nu begärt en utredning som bland annat ska se över om lagen om kränkande fotografering är rätt utformad. Utredningen ska snart presenteras för Justitiedepartementet. 

– Det tyder på att man gjort bedömningen att lagen inte fungerar fullt ut. Men även om lagens utformning justeras så behövs fortfarande resurser och prioriteringar av ärendena i utredningsfasen, säger Katharina Tollin.

Vilka konsekvenser kan kränkande fotografering få för den drabbade? Och vilken typ av utredningar är det som ofta läggs ner? Starta klippet.