Det råder full aktivitet vid fågelmatningen vid Osets naturreservat i Örebro. Trots att snö, kyla och is lyser med sin frånvaro.

På blott några sekunder efter ankomst har Anastasia Oliver från Nerikes ornitologiska förening bildat sig en uppfattning om vilka småfåglar som finns i närheten. Bortom fågelbordets självklarheter, som talgoxe och blåmes väntar andra bevingade varelser i buskaget.

– Där hörs grönsiskor. Men de hänger mest här i alträden och är ute efter alkottar. Och där är en domherre, titta! De är tre stycken. En hona och två hanar. Gulsparvar finns också några stycken, de är Nerikes landskapsfågel, berättar hon.

Gick med i förening som 7-åring

Under tre dagar första helgen i februari är det många människor i landet som håller koll på vilka som gästar svenska fågelbord. Det är BirdLife Sverige som tar emot rapporterna och sammanställer resultaten. Anastasia har flera gånger själv deltagit och hennes intresse för fåglar började tidigt.

– Det var direkt när jag började förstå att det finns fåglar. Jag gick med i Nerikes ornitologiska förening när jag var sju år gammal.

Varför då?

– Jag ville lära mig mer. I och med att i det familjen fanns ett naturintresse, men inte direkt för fåglar. Mamma kunde inte svara på alla mina frågor, så jag ville ha kunniga guider och människor som kunde lära mig mer om fåglar, berättar hon.

Nattaktiv favorit

Nu har hon hunnit bli 25 år och har hittat sin alldeles speciella fascination inom ornitologin. Fågelarten ifråga lär troligtvis inte dyka upp i någon av rapporterna från årets räkning av vinterfåglar.

– Det är ugglor. Det är någonting med nattfåglar och det här mystiska lätet och att man inte ser dem på samma sätt som en talgoxe, berättar Anastasia Oliver.