Att polisen inte klassar masskjutningen som ett terrordåd eller kallar den misstänkte gärningsmannen för terrorist har väckt kritik i sociala medier.

Samtidigt håller flera experter med om den nuvarande bedömningen, däribland säkerhetsexperten och läraren på Försvarshögskolan Jörgen Holmlund. Han tycker inte att det i nuläget finns något som pekar på terrordåd.

– Jag har förståelse för att många kan känna att allvarsgraden är högre om man klassar det som terrorbrott, säger han.

Utredningen kan avgöra

Jörgen Holmlund öppnar för att ny information i utredningen kan få polisen att ändra sin bedömning. Till exempel om dådet visar sig vara motiverat av invandringsfientlighet eller utfört i syfte att skada myndigheter.

– Om han skulle uttryckt detta i sociala medier, har inspelade filmer eller om man hittar papper hemma honom där han uttryckt detta, säger han.

Mats Fridlund, docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, som forskar om terrorism, är inne på samma spår. Men påpekar samtidigt att skolskjutningar vanligtvis inte har ideologiska motiv, åtminstone inte huvudsakligen.

– Det förekommer ibland, men då sammanvävt med andra motiv. Som Columbine-massakern 1999 där gärningsmännen delvis gjort det som protest mot mobbning, säger Fridlund.

Polisen självkritisk

Niclas Hallgren, biträdande regionpolischef Bergslagen, medger att polismyndigheten uttalade sig ”lite för fort” när man i ett pressmeddelande dagen efter dådet skrev: ”Allt tyder på att gärningsmannen har agerat ensam utan ideologiskt motiv”.

– Jag tycker nog den är för avgränsande, nu i eftertanke. Det vi sa från början stämmer nog mer överens, vi hittade inga som helst faktorer som pekade på det då.

Hör mer av Hallgren i klippet nedan.