Den välplanerade flykten från Kumla

Uppdaterad
Publicerad

Några minuter över sex på kvällen den 18 januari 2004 ser vakterna hur två okända män tar sig genom två stängsel, reser en stege över muren och tar sig upp. En stannar kvar på murkrönet beväpnad med ett automatvapen. Den andre mannen tar sig ner och in till en rastgård och där, med hjälp av en bensindriven vinkelslip, tar upp ett hål i den stålbur som omger rastgården.

På elva minuter är det hela över. I fängelsets egna kameror syns med grafisk tydlighet precisionen i fritagningen.

Sökandet sätts genast igång, samtidigt ställer sig många frågan: hur kunde fritagningen ske?

En polisman minns

Minns larmet

Dåvarande vakthavande vid Örebropolisen Ronny Hörman minns när larmet kom om den väpnade fritagningen.

– Det var ett högt tempo, ett väldigt påslag. Jag gick ut med ordern: inget ingripande, ta eget initiativ, bara observation, säger han.

Göran Gunnarsson betonar att polisen måste vara försiktiga i liknande situationer.

– Vi valde helt medvetet att inte gå fram. Jag är övertygad om att om vi skulle ha gått fram så skulle de i en stressad situation skjuta sig loss, säger han och får medhåll från dåvarande justitieministern Thomas Bodström i Aktuellt, i samband med fritagningen.

”Är försiktig”

– Man (polisen) är försiktig att gå fram och börja med skottlossning, när det gäller tungt kriminella, säger han när han intervjuas i studion av Jarl Alfredius.

Den mycket välplanerade flykten slutar i Örnsköldsvik där den nationella insatsstyrkan tillsammans med lokal polis griper de tre rymmarna, efter knappt fyra dygn i frihet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

En polisman minns

Mer i ämnet