Enligt Säkerhetspolisen har över 300 personer rest från Sverige för att ansluta sig till terrororganisationer. Minst 49 av de ska ha dödats, men enligt folkbokföringen lever många av dem fortfarande.
– Det är svårt att verifiera att de verkligen är döda, säger Magnus Ranstorp som är forskare vid Försvarshögskolan i Stockholm.
TV: Se inslaget om de stulna identiteterna
Många ”lever”
Från Örebro har enligt polisen ett tjugotal personer rest till konfliktområdet för att ansluta sig till terrororganisationer. Minst fyra av dem har dödats men enligt folkbokföringen lever alla.
Dödsbeskedet grundar sig i många fall på uppgifter i sociala medier där personerna hyllats som martyrer. Och även om polis och säkerhetpolis konstaterar att personerna är döda räcker inte det för Skatteverket.
– För att dödförklara någon behövs ett dödsbevis som är äkta. I de här fallen finns det kanske inte myndigheter som fungerar och andra som är beredda att fabricera falska dokument, säger Pia Bergman som är nationell samordnare på Skatteverket.
Stulna identiteterna
Samtidigt kommer nu uppgifter om att de ”dödades” identiteter stulits och utnyttjas av kriminella.
– Kriminella har tjänat stora pengar på att stjäla identiteterna och ta lån i deras namn. Det finns även uppgifter om att en del har plockat ut bidrag, säger Magnus Ranstorp.
Även Skatteverket ser hur de dödas identiteter stulits och används av kriminella.
– Vi ser olika bedrägerier riktad mot vår myndighet men även mot andra myndigheter och företag där man använder de här döda personernas identitetet till att få ut bidrag eller ta krediter och likande saker, säger Pia Bergman.
Finansierar terror
I en tidigare studie har forskare vid Försvarshögskolan kartlagt de svenska IS-resenärerna och konstaterat att dom finansierat sina resor med bland annat bidrag från olika myndigheter och med sms-lån. Uppgifter tyder på att de stulna identiterna kan användas på samma sätt.
På Skatteverket vill man nu se regeländringar för att undvika att skattepengar hamnar i felaktiga händer.
– Jag tror inte att man kan förebygga bort det helt och hållet men med sekretesslättnader mellan myndigheter får vi ett ökat beslutsunderlag som ger ett bättre beslut.