– Det här gäller både brott som relaterar till terrorism och brott som relaterar till skolskjutningar. Effekterna avtar efter cirka två veckor. Men det betyder inte att risken för copycats försvinner, säger Robin Andersson Malmros.
Han är lektor på Högskolan i Borås och specialintressena är förbyggande av terrorism, våldsbejakande extremism och radikalisering. Dessutom är han biträdande föreståndare vid Segerstedtinstitutet i Göteborg och sitter med i expertrådet i CVE, Centrum mot våldsbejakande extremism.
Två grupper som kan agera
Eftersom forskningen på masskjutningar är mycket begränsad hänvisar Robin Andersson Malmros till forskning från USA, där den här typen av våldsdåd är betydligt vanligare.
Samma forskning nämner även Katie Cohen, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Hon har tittat mycket på ensamagerande gärningsmän samt skolattacker.
– Det finns två olika grupper som kan ta efter en sådan här gärningsman, säger hon.
I klippet får du höra vilka dessa är.
Fotnot: SVT har varit i kontakt med Säkerhetspolisen, Säpo, som hänvisar frågan om copycats till Polismyndigheten. De har i sin tur avböjt att kommentera frågan.
Vad är copycat?
Benämning på en person som inspireras och medvetet kopierar ett tidigare begånget brott.
Gärningsmannen har fått kännedom om brottet via mediernas rapportering kring särskilt uppmärksammade brott. Vanligen sker kopiering av brottet i fråga om både teknik för brottets genomförande och val av brottsoffer.
Källa: ne.se