Den vita förskolan i Karlslund i Örebro smälter nästan in i den grå himlen och markens frost. Förskolan är nybyggd och är ett så kallat lågenergihus byggd med modern teknik. För att inte värmen inne ska smita ut är väggarna riktigt täta. Än så länge finns inte mycket forskning kring lågenergihus, än mindre i kombination med förskolor.
– Det byggs in plaster i väggarna för att få dem mycket tätare, så att man får ner energiförbrukningen. Orsaken till att vi valde förskolor är också för att det pågår mycket arbete i förskolorna kring att minska kemikalieexponeringen för barn, så med det här slår vi två flugor i en smäll, säger Josefin Persson, forskare vid Örebro universitet.
Plasterna i väggarna innehåller flyktiga organiska ämnen och mjukgörare och man vet inte om eller hur mycket dessa påverkar inomhusluften. Inom några år ska alla nya byggnader inom EU vara så kallade nära noll energihus. Reglerna har EU satt upp för att nå klimatmålen.
För bättre klimat
– Vi måste använda så lite energi som möjligt för klimatets skull och vi måste börja göra det nu. Men vi vill veta om det vi använder i väggarna är det bästa för inomhusmiljön, säger Jan Engman, ordförande i den ideella föreningen Healthy building forum, HBF, i Örebro, vars medlemmar är i bygg- och fastighetsbranschen.
Byggbranschen har tagit miste förr på material – till exempel asbest, blå lättbetong som avger radon och tätningsmetoder som gett mögelskador. Än så länge finns alltså ganska få studier på inomhusmiljön i lågenergihus och Josefin Perssons forskning blir klar i samma veva som EU:s krav om att alla nya byggnader ska vara byggda på ungefär det här viset. Siffrorna som Josefin hittills fått fram i sina mätningar är varken ovanligt höga eller alarmerande.
Det är HBF som initierat forskningsprojektet vid Örebro universitet och de är också med och delfinansierar det.
– Vi hoppas att det här ska leda utvecklingen framåt så att vi kan hitta bättre material i framtiden, säger Jan Engman.
Flerårigt forskningsprojekt
Barnen leker i rummet där Josefin Persson trycker fast sina mätinstrument. Det låter ganska mycket när hon startar apparaten, men om 24 timmar kommer den att stängas av. Samma mätningar som hon gör här gör hon i tre andra lågenergihus och så i ett referenshus. Alltså en äldre förskola, som inte är byggd som de nya.
Hon säger att det är många saker som kan läcka ut ämnen i inomhusluften, bland annat möbler, kläder och leksaker. Ämnena samlas i dammet. Under forskningsprojektets gång kommer de, genom tester, att kunna skilja byggmaterialets utsläpp från andra saker i luften.
– Vi hoppas ju att vi kan visa vad som finns i inomhusmiljön och på så vis kunna visa hur man kan minska emissionerna och bidra till att man kan bygga sunda hus, säger hon.
Forskningsprojektet har pågått i ett år och planen är att det ska fortsätta i tre år till.