Motorerna är mänskliga ben. Vintervantar och hjälm är på. I gruset på en av parkeringarna står sex stycken träglänsande, nybyggda lådbilar med rep som ratt och luftgummihjul för extra komfort. En megafon klickar till och det ekar över nejden när ledaren Ann-Britt kungör:

– Gör er redo, för nu sätter vi snart igång med första racet!

Motorbyte längs sträckan

Lagen har själva fått välja vem som börjar styra. Taktiken är att då och då under loppet byta motorer. De vuxna får trycka på uppför grusbacken och barnen tar i regel asfaltssträckan förbi caféet.

– Klara, färdiga, GÅ!

Men det är det ingen som gör – full språngmarsch gäller över grus, asfalt och gräs i två spännande heat.

Det är Edgar, som tappar skon i starten i första heatet och brorsan Roy, som med hjälp av pappa Boutros Chebat kammar hem vinsten – att få välja glass, till skillnad från övriga deltagare som får varsin likadan.

– Det var roligt.

Varför då?

– För att man får springa och sitta på, säger Roy.

Vad hade ni för taktik?

– Att springa fort hela tiden, säger storebror Edgar.

Viktigt med aktiviteter

På fredagen körs det sista lådbilsracet av sex som ordnats i år. 

– Dels är det ju viktigt att barnen har aktiviteter att göra under sommarlovet, dels är det viktigt att få komma ut. Vi har lärt oss att har barnen skoj, då har föräldrar och mor- och farföräldrar det också, säger Ann-Britt Andersson Hagel, ledare i Junis lokala förening Lägerrävarna.

Pinnbrödsbakning, stenmålning och att sjunga lägereldssånger är andra aktiviteter som erbjudits under sommarlovet, som ju präglats av corona.

– Vi är lite förvånade att folk har hittat detta. Vi har inte annonserat med tanke på det här med max 50 deltagare per pass. Men ändå har folk hittat hit, säger Ann-Britt.