Gråärtspirog gjorde succé bland högstadieeleverna

Uppdaterad
Publicerad

Högstadieelever på Karlsängsskolan i Nora fick i dag prova på gråärtspiroger i en satsning för att ska mer hållbar mat. Deras dom: God, men tråkigt namn.

Piroger fyllda med färs gjord på kokta, malda och rostade gråärtor, med gråärtsbuljong, kombinerat med grönkål och kålrot. Till det en yoghurtsås. Det var vad som stod på lunchmenyn för eleverna på Karlsängsskolan i Nora i dag.

– Först när jag såg den var jag lite osäker vad jag skulle tycka, men den var faktiskt jättegod. Den smakar typ köttfärs, men nyttigt. Utan sås hade den nog varit torr, jag tror verkligen den behöver sås, säger Sanna Sander.

Bättre sås och roligare namn

Och hon var inte ensam om att uppskatta maträtten. Såsen var utsatt för viss kritik, men vad som främst måste förbättras enligt eleverna är namnet.

– Gråärta låter inte så kul, men om man kallar den något annat än grå så kanske man får lite gladare känsla, säger Aprilia Fellebro.

– Den var jättegod, men en bättre sås. Yoghurt är jag inget jättefan av, kanske tacosås eller ajvar, säger Mahjub Salihidris. Namnet är lite grått och bittert, men om man förbättrar det så blir det mer positivt. Höstrullar kanske?, skrattar han.

Framtidens mat

Dagens mattest är en del i arbetet med att utveckla klimatsmarta, gastronomiskt intressanta och näringsrika måltider. Och just gråärtan står i fokus enligt Magnus Westling, doktorand inom måltidskunskap vid Örebro universitet.

– Färsen består av kulturväxter som vi odlat länge här och som jag har som mål att visa ett intresse för och återinföra i vår matkultur. I synnerhet gråärtan, som var den vanligaste ärtan som odlades fram till slutet av 1800-talet, men som är väldigt svår att hitta i dag.

Responsen från dagen kommer ligga till grund för en vidareutveckling av maträtten och även vara en del av Magnus Westlings doktorsavhandling.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.