När ett nytt världskrig bryter ut 1939 finns det en vara alla stater vill ha snabbt: vapen.

– Andra världskriget betyder enormt mycket. Det är då som staten fattar ett demokratiskt grundat beslut att Sverige ska vara neutralt och alliansfritt. Det betyder att vi behöver ha en egen, stark vapenindustri, säger antikvarien Mia Geijer vid Länsstyrelsen i Örebro. Hon är redaktör för den nya boken ”Det svarta järnet” som skildrar krigsindustrins historia i Mellansverige.

Från cykeltillverkning till granater

Många företag gjorde under kriget tillfälliga inhopp som tillverkare av vapen, ammunition eller sprängmedel. Staten vände sig till företag som ansågs pålitliga.

I Västerås började Svenska Metallverken, kända för sin aluminiumfolie, att tillverka ammunition. I Eskilstuna gjordes projektiler på traktorföretaget Bolinder-Munktell. Cykelfabriken Nymans verkstäder i Uppsala inledde en produktion av bland annat granater. På Linde kvarnmaskiner i Lindesberg blev bland annat minor och tändrör sådana storsäljare att krigsmaterielen drog in betydligt mer pengar än de jordbruksmaskiner som var företagets kärnverksamhet.

Sålde för miljarder

Enligt en sammanställning som gjorts av professorn i ekonomisk historia Mats Isacson fanns det 75 företag som tillverkade vapen, ammuniton och sprängmedel i de sju länen Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna, Gävleborg, Uppland och Södermanland.

1943 sålde de krigsmateriel för nära fyra miljarder i dagens penningvärde.

– En del av de här företagen utvecklar det här vidare och blir vapenindustrier, medan det för andra företag sker under en väldigt kort period, säger Mia Geijer.