Slottsgatan är en av de utpekade gatorna där kajorna bajsar ner mest. Foto: Lovisa Blomberg/SVT

Kajorna – ett ständigt återkommande problem i länets kommuner

Publicerad

Många av länets kommuner upplever den stora mängden fåglar som ett problem. För Örebro kommun kostar det upp mot 100 000 kronor varje år att tvätta bort fågelbajs från gator och torg.

Enligt renhållningssarbetare på Örebro kommun måste man tvätta bort fågelbajs varje vecka så här års. På somrarna är det betydligt oftare, då rör sig ännu fler fåglar i staden, och det är framförallt kajorna som skapar irritation bland boende.

– Folk tycker det luktar illa och är äckligt med fågelbajs på gatorna. Vi får in klagomål om platser där vi borde göra rent, säger Jonas Harrysson, gruppchef på bygg och drift vid tekniska förvaltningen i Örebro.

Fåglar del av staden

Kommunen arbetar inte med några konkreta åtgärder i nuläget mot kajorna, utan ser till att städa så gott det går. Fastighetsägare ansvarar för gårdar och fasader, medan kommunen håller rent på de allmänna platserna.  

– Det handlar istället om mer renhållning. Det finns inget uttalat att göra sig av med fåglarna, de är en del av staden, säger Johan Eliasson, miljöinspektör i Örebro.

Människors hälsa

Även kommunen får ständigt in klagomål om den stora mängden fåglar och fågelbajs.

– Folk hör av sig med klagomål men vi gör inget såvida det inte finns en fara för människors hälsa, vilket det ska mycket till för att bli, säger Johan Eliasson.

Inte heller störande ljud som fåglarna orsakar är en fara för människors hälsa. Det har utretts tidigare, bland annat hur skrik från fiskmåsar påverkar människor.

– Man kom fram till att det oftast inte ger några besvär. Även det är en naturlig del av staden, att man hör fåglar.

HÄR ÄR NÅGRA AV PLATSERNA DÄR KAJORNA SKITAR NER MEST I ÖREBRO

Järntorget, Slottsgatan, Järnvägsgatan, Storgatan (vid Skatteverket), Vasatrappan bredvid Nikolaikyrkan och delar av Stortorget.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.