– Topografin, alltså höjder i landskapet, avgör ju var regnet kommer mest. När fuktig luft åker upp så regnar det, så på andra sidan Kilsbergen kommer det mer regn och även vid höjderna i södra länet, medan det blir en lite mindre ökning över slättlandskapet över bland annat Örebro och Kumla, säger Christian Tunelind, vattenvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Örebro län.
Med ett varmare klimat ökar avdunstningen från vatten, mark och växter till atmosfären. Det leder till mer nederbörd totalt sett på jorden, enligt SMHI. Men skillnaderna kommer vara stora mellan olika regioner och årstider, vilket leder till att både översvämningar och torka ofta förvärras.
Höga flöden vintertid
I vårt område syns redan förändringar, enligt Christian Tunelind. Det blir oftare höga flöden vintertid, istället för vårfloder. Flera somrar har det också varit långa perioder utan regn, vilket påverkar bland annat dricksvattentäkter negativt.
– Vi kommer få ett annat mönster på flödena över året på grund av klimatförändringarna, säger han.
En sjö som är känslig för ett varmare klimat är Tisaren. Sjön är dricksvattentäkt åt Hallsberg och Kumla kommun och nu planerar Kumla en ny pumpstation direkt vid sjön – för att säkra den långsiktiga dricksvattenförsörjningen för båda kommunerna.
I klippet berättar Christian Tunelind mer om klimatförändringarna och hur det bland annat påverkar Tisaren sommartid.
Hur har klimatet förändrats i Svealand?
Jämförelserna gäller mellan perioderna 1961-1990 och 1991-2020.
Temperatur: Under vintern (december, januari och februari) framträder den starkaste temperaturökningen. I Svealand är temperaturökningen från 1,5° till lokalt över 2,5° under vintern.
Snödjup och dagar med snö: Antalet dagar med snö har blivit färre. För Svealand ligger det maximala snödjupet på en lägre nivå än tidigare.
Nederbörd: Nederbörden under vintern har ökat främst i västra Svealand med 10-20 procent. Samtidigt har nederbörden minskat i delar av östra Svealand.
Källa: SMHI