– Vi har diskuterat hur vi ska arbeta för att de här killarna som har kommit tillbaka inte åker igen, och att de bör få hjälp att bearbeta de traumatiska upplevelser som de har varit med om, sa Rasmus Persson (C) till SVT Tvärsnytt i januari 2015.

I kommunledningen hade man även resonerat kring möjligheten att erbjuda männen jobb, för att minska utanförskapet som man menade kan vara en del av orsakerna till att de väljer att delta i striderna i Irak och Syrien.

Stormiga reaktioner

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Både på sociala medier och i kommentarer till SVT blev tonen hård. Rasmus Persson fick till och med motta dödshot. En händelse som slutade med att personen som uttalat hoten dömdes för olaga hot till dagsböter och skadestånd.

En av de som SVT talade med valde att vara anonym då det tidigare förekommit dödshot mot personer som uttalat sig kritiskt till Islamiska staten i media.

– Människor som har flytt från Syrien och Irak och har förlorat sina barn kommer till Örebro och får höra att vissa av dem som har varit nere och stridit ska få psykologhjälp och jobb. Jag tycker att det är absurt, sa han.

Stöd med sysselsättning

Efter kritiken backade Rasmus Persson (C) på planerna om att erbjuda jobb till återvändande IS-krigare och förtydligade dessutom att de som begått kriminella handlingar skulle straffas för det. För övrigt vidhöll Rasmus Persson (C) vikten av att hjälpa återvändarna in i samhället.

– Precis som alla de generella insatser vi gör när vi till exempel har avhoppare från kriminella gäng. Det innebär att vi stödjer när vi ger sysselsättning. Vi ger inte jobb i Örebro kommun, vi stödjer i sysselsättande åtgärder, sa Persson.

Idén var inte Örebro kommuns utan en modell som utarbetats i Danmark, den så kallade Århusmodellen. En sätt att arbeta som regeringens nationella samordnare mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin (S), senare framhöll som en bra metod för att förhindra att unga hamnar i utanförskap och riskerar att radikaliseras.

Stöd från expert

Örebro kommun fick också stöd från Magnus Ranstorp, terrorismforskare vid Försvarshögskolan, som menade att kritiken var missriktad och att man i stället skulle se till helheten:

– Folk tror det handlar om att belöna mördare och så är det verkligen inte, sa Ranstorp. Finns det bevis för brott har vi en rättsordning med lagstiftning, åtal och hela det ledet. Dessa individer kommer inte blir erbjudna ett jobb eller få förtur utan snarare hjälp att fokusera på andra saker, eller praktisk hjälp till exempel med jobbansökningar.

– Jag har sett kritiken men tycker tvärtom, jag ställer mig helt bakom Örebro och tycker de tagit rätt beslut.