Att plugga till läkare är en utmaning för vem som helst. För Josefin som har dyslexi handlar det inte bara om att tillgodogöra sig kunskapen utan också att hitta sätt som passar henne.
– Det är en kul och tuff utbildning och det funkar bra för jag använder en del hjälpmedel, berättar Josefin.
Mest hjälp har hon av en talsyntes, en datoriserad röst läser upp all text för henne samtidigt som hon läser själv.
– En del gillar inte den datoriserade rösten, men det gör jag. Den har blivit min egen röst, säger Josefin.
Fick diagnosen som vuxen
Diagnosen dyslexi fick hon först när hon var drygt 20 år och hade börjat på universitetet. Vägen dit var jobbig.
– Det var många gånger väldigt tufft. Jag gillade inte att läsa och tog genvägar som att läsa rubriker och sammanfattningar och jag lade extremt mycket av min fritid på studierna, säger Josefin.
Samtidigt trivdes hon i skolan och fick mycket stöd hemifrån, men visst har självkänslan fått sig en törn genom åren.
– Jag trodde att jag var trögtänkt, så det var skönt att få reda på vad mina besvär berodde på.
Bättre livskvalité
Tack vare de hjälpmedel universitetet erbjuder behöver hon inte plugga dygnet runt nuförtiden.
– Jag kan verkligen tillgodogöra mig utbildningen nu och dessutom ha en fritid. Jag har bättre livskvalité och behöver inte offra allt för mina studier.
Dyslexi
Dyslexi är många gånger ärftligt och kan upptäckas i tidig ålder.
Det här är vanligt om du har dyslexi:
• Du kan ha svårt att uppfatta och skilja på olika ljud i språket, till exempel u och y eller g och k.
• Du läser långsamt och fastnar på ord eller läser snabbt och fel.
• Du utelämnar ord eller sista delen av ordet vid läsning. Du kan också vända på bokstäverna i ord, till exempel mat och tam.
• Du skriver otydligt och kastar om eller utelämnar bokstäver, till exempel skriver tärning i stället för träning.
• Du har svårt att stava rätt.
• Du kan ha svårt att lära dig rabbla saker som kommer i en följd. Det kan till exempel gälla talen i multiplikationstabellen, årets månader eller bokstäverna i alfabetet.
• Du kan ha svårt att snabbt komma på vad saker heter även om du vet det. Du undviker ofta lite längre, svårare ord.
• Det är svårare för dig att läsa än att höra information.
• Du kan även ha andra svårigheter som gör att det blir svårare för dig att lära dig saker, till exempel svårigheter att koncentrera dig eller besvär med att planera och komma igång med saker.
Källa: 1177 Vårdguiden