Det finns lika mycket mikroplaster på våra åkrar som det finns i haven, det visar en studie som gjorts på Sveriges Lantbruksuniversitet tillsammans med Norsk institutt for vannforskning (NIVA).
Mikroplasterna hamnar i marken när avloppsslam från reningsverken används som gödningsmedel. Idag kan forskarna inte svara på vilka risker som mikroplasterna utgör, vare sig på land eller i vatten.
Konstaterat frågan internt
Magnus Engwall är en av forskarna på Örebro universitet som just nu arbetar med att spåra mikroplast i sjöar och hav. Den studie som nu presenteras kan få konsekvenser för arbetet som han och andra forskare just nu gör.
– Vi har diskuterat frågan internt om vad som egentligen händer när mikroplasterna hamnar i marken, säger han. Det finns definitivt all anledning att lyfta in det i vårt nuvarande arbete.
På Örebro Universitet deltar forskarna i projektet Enforce som pågår under sex år och har stort fokus på att identifiera markföroreningar och undersöka risker. Att närmare undersöka mikroplasternas förekomst i marken skulle därför kunna ingå där.
Inte plastmotståndare
Men fortfarande återstår svaret på den viktigaste frågan – är mikroplaster farliga?
– Det återstår att se, säger Magnus Engwall. Förmodligen kommer vi att kunna formulera ett svar i stil med ”Det här är farligt under de här förutsättningarna” men där är vi ännu inte. Men enkelt kan man väl säga att allt är farligt i tillräckligt stor mängd.
Själv är han inte plastmotståndare
– Nej, men däremot är jag en stor motståndare mot engångsanvändning!
Magnus bästa tips för den som vill minska utsläpp av mikroplaster
Undvik engångsprylar – ska du använda plast använd sakerna flera gånger
När du handlar eller beställer mat – upplys företaget om att du inte vill ha engångsförpackningar
Plastpåsar går att använda många gånger innan du slänger dem
Källa: Magnus Engwall, Örebro Universitet