Vinterkräksjukan kom ovanligt tidigt i år. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Vinterkräksjukan: ”Större grej idag än för femtio år sedan”

Uppdaterad
Publicerad

På torsdagen kom det första meddelandet från Folkhälsomyndigheten: Vinterkräksjukan är här, fyra veckor tidigare än vanligt. Ingen vet hur den kommer att slå.

– Vi har blivit känsligare för det här med att bli sjuk, säger smittskyddsläkaren Hans Fredlund.

Fallande temperaturer, torrare klimat och mänskligt gemyt. I fikarummet på dagis, äldreboendet eller på jobbet är det sannolikt så att någon antingen börjar orda om magsjuka, eller börjar se lite blek ut och plötsligt inte vill ha fikabrödet. Det väcker obehag hos de flesta.

På torsdagen kom så det besked som många fruktar: årets säsong av vinterkräksjuka har startat enligt Folkhälsomyndigheten.

”Spekulationer”

Men svarta tidningsrubriker så här års om att den värsta säsongen med magsjuka orsakad av caliciviruset väntar ska tas med en nypa salt.

– Det är spekulationer. Har det varit lindrigare säsonger under ett antal år så kommer ju en svårare säsong. Men det här variera mellan olika ställen. Vissa år har Örebro besvärligt och andra år är det Eskilstuna som har det besvärligt, säger Hans Fredlund, smittskyddsläkare på Universitetssjukhuset i Örebro.

Det är vår strävan att bosätta oss allt tätare samman som får caliciviruset att passa på, menar han.

God handhygien viktigt

Enklaste sättet att bryta smittspridningen handlar om sunt förnuft och handgripligheter. Hans Fredlund håller upp sina egna händer: 

Smittskyddsläkaren Hans Fredlund betonar handhygienens betydelse för att begränsa smittspridningen av vinterkräksjuka. Foto: Johannes Weckström /SVT

– Det är ju de här som har stor betydelse när man städar upp efter att någon har kräkts och så vidare. Sedan gäller vanlig handtvätt generellt när man har varit ute bland folk. Varit och handlat och grejat. Då tvättar man händerna när man kommer hem. Det är en ganska enkel modell att använda, säger Fredlund.

Blivit känsligare

De flesta känner säkert till regeln att jobb eller dagis får vänta tills tidigast två dygn efter sista kräkningen av hänsyn till omgivningen. Inte lätt i en tid när just tiden är guld värd.

– Sen är det nog så att vi har blivit känsligare för det här med att bli sjuk. Det är en större grej att bli sjuk i dag än för femtio år sedan, säger Hans Fredlund.

Vi är mer uppbundna av tillvaron?

– Ja, jag tror det. Det handlar om samhällets struktur.

Doktorn själv då. Hur gör han för att slippa vinterkräksjukan?

– Jag vet inte varför, men jag brukar få den, säger smittskyddsläkaren Hans Fredlund.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.